Sägs väl att det brukar bero på en blandning av medfödd sårbarhet + sånt man varit med om under uppväxten tror jag typ. Har för min del inte fått nån sån diagnos, men misstänker att jag kan ha de faktiskt eller iaf drag av de eller nåt sånt, och är uppsatt för utredning gällande exempelvis personlighetsproblematik, och för min del tror jag att kan bero på att jag hade en jobbig, traumatisk och otrygg uppväxt på vissa sätt som liten, vill helst inte gå in på några exakta detaljer angående detta men var så hursomhelst, och jag tror att detta helt klart kan ha en del i hur jag är som person idag, alltså dvs vad jag har problem med, vad som ej fungerar etc, alltså jag tänker mig att detta kan ha påverkat själva utvecklingen av personligheten helt enkelt och därför gett störningar i hur personligheten utvecklats. Är öht väldigt mycket känslomänniska på olika sätt och vis, och har väl antagligen inte alltid blivit lämpligt eller förstående bemött precis i detta som liten enligt hur jag minns det, och det är väl möjligt att även detta kan ha gjort påverkan i personligheten, har för mig att jag fattat det som att man tror att borderline iaf i vissa fall kan bero på att man varit väldigt känslig redan som liten men inte blivit särskilt förstådd i detta, alltså tillexempel blivit nonchalerad snarare än bekräftad i sina känslor, eller att vuxna i ens närhet gjort sig lustig över ens känslighet snarare än stöttad etc, och att man då tagit skada av detta vilket i sin tur har påverkat en i utvecklandet av ens personlighet. Har för mig att jag även hört nåt om att man även tror att det i vissa fall kan bero på att ens föräldrar haft en jobbig uppväxt och tillexempel blivit illa behandlade av sina föräldrar eller liknande, och att man då som barn på nåt sätt känt av att ens föräldrar fortfarande mått dåligt till följd av detta på vissa sätt, kanske ens föräldrar tillexempel själv har haft vissa drag av borderline till följd av sin barndom, som man i sin tur känt av medan man växt upp (för min del har tillexempel båda mina föräldrar haft varsin rätt knepig förälder vardera, så kanske kan det delvis dessutom bero på nåt sånt vad gäller mina problem men jag vet inte).

Jag misstänktes ha borderline i några år, innan jag genomgick en ganska bred utredning med neuropsykiatriska inslag, som istället gav resultatet högfungerande autism/Aspergers.

Anledningen till denna misstanke var delvis min emotionella instabilitet, och suicidalitet, men även en bakgrundshistoria som består av barndomstrauma. Inte för att gå in på detaljnivå, men som ett resultat av dessa upplevelser så har jag diagnostiserats med ett "ospecifierat dissociativt syndrom".

Hur som helst, så är jag övertygad om att någon form av traumatisk upplevelse, eller en längre period av extrem stress måste föregå utvecklandet av borderline, eller "emotionellt instabilt personlighetssyndrom" som det nuförtiden också kallas. Visst finns det ofta en underliggande sårbarhet, men jag tror att en utlösande faktor måste närvara för att personlighetsdrag ska kunna övergå i en personlighetsstörning.

Ja, alltså jag har misstankar på att jag har symtom som tyder på den diagnosen eller ”Komplex PTSD”. För 7 år sedan (är nu 23), så var jag med om att ett syskon gick bort. Tänkte om det kan vara en bidragande faktor som kan utveckla det, samt så var jag för ett år sen med om psykisk och fysisk misshandel. Undrar om det kan trigga psyket så man utvecklar någonting? Skulle uppskatta svar vad ni har för spekulationer.

imadreamer:
Ja, alltså jag har misstankar på att jag har symtom som tyder på den diagnosen eller ”Komplex PTSD”. För 7 år sedan (är nu 23), så var jag med om att ett syskon gick bort. Tänkte om det kan vara en bidragande faktor som kan utveckla det, samt så var jag för ett år sen med om psykisk och fysisk misshandel. Undrar om det kan trigga psyket så man utvecklar någonting? Skulle uppskatta svar vad ni har för spekulationer.

Låter absolut som något du bör söka hjälp för, oavsett om det leder till en diagnos eller ej. Men det låter ju inte särskilt orimligt att du skulle uppfylla kriterierna för någon av de två diagnoserna, eller rentav båda.

imadreamer:
Ja, alltså jag har misstankar på att jag har symtom som tyder på den diagnosen eller ”Komplex PTSD”. För 7 år sedan (är nu 23), så var jag med om att ett syskon gick bort. Tänkte om det kan vara en bidragande faktor som kan utveckla det, samt så var jag för ett år sen med om psykisk och fysisk misshandel. Undrar om det kan trigga psyket så man utvecklar någonting? Skulle uppskatta svar vad ni har för spekulationer.

Om jag ska säga vad jag tror så kan säkert de sakerna du nämner ha påverkat utvecklandet av din personlighet och dina känslor till den du är idag, hur du är idag, hur du mår, fungerar och vad för problem du har osv. Tror säkert, och har även fattat det som att det nog rätt ofta kan vara så, att man kan utveckla vissa former av psykisk ohälsa/störningar genom yttre faktorer och händelser som triggar. Och dessa faktorer och händelser som isåfall triggat, tänker då jag för min del att nog faktiskt inte alltid måste vara jätteviktigt eller nån absolut bestämd typ av vad för form av faktorer, händelser och övriga grejer, utan jag tror det viktigaste är hur just en viss person reagerar på en händelsen, och detta då pga hur just denne är och fungerar vad gäller reaktioner och så, samt även på vad för typer av händelser etc just denna person är känslig för. Alltså jag menar vi är ju alla olika och kan reagera på väldigt olika sätt på tillexempel en viss sak/händelse.

Och jag tänker här även att ju mer känslig man i grund och botten är från början, samt ju mer medfödd sårbarhet man har, desto större risk att utveckla psykiska problem/störningar - men att det dock samtidigt behövs någonting under uppväxten/ungdomen som triggar.

Och en annan sak som spelar in här tror jag även är i vilken fas man råkar vara i vad gäller utvecklingen av personligheten, just vid det tillfälle man utsetts för det som triggar. Alltså råkar man vara i mitt i en extra viktig och känslig fas av utvecklandet av personligheten just när man råkar ut för något traumatiskt eller upplever en mycket känslosam förlust etc, tror jag att risken är extra stora att utveckla en personlighetsstörning som exempelvis borderline.

Samt om man råkar ut för något som man upplever som traumatiskt just när man redan mår dåligt som det redan är, och liksom helt enkelt känner sig extra skör som det redan är eller typ så, kan det nog vara desto större risk att utveckla en svår form av PTSD eller liknande, särskilt om man dessutom är väldigt känslig i sig själv som person.

Och jag tänker då att dessa exempel jag skrivit här säkert ofta kombinerade med varandra kan påverka utvecklandet av personlighet samt psykiskt mående osv.

Och då i ditt fall tänker jag vilket fall som helst att nog säkert ditt syskons bortgång kan ha påverkat dig starkt och vara en orsak till hur du är/fungerar/mår idag, jag menar som jag förstår det var du i tonåren då, och tonåren är ju ofta en känslig ålder då man utvecklas mycket i kropp och psyke, så du kan säkert ha varit i en väldigt viktig fas i utvecklandet av din personlighet just när denna sorg drabbade din familj. Och jag tänker då härmed att denna sorg kan ha påverkat denna pågående utvecklingsfas av din personlighet, så att det kanske helt enkelt blivit nån slags störning i utvecklandet av din personlighet. Ett syskon är ju en mycket nära anhörig, så ett sådant dödsfall tror jag säkert man kan påverkas väldigt starkt känslomässigt av, beklagar verkligen detta förövrigt. Och var du alltså då samtidigt i en viktig utvecklingsfas rent psykiskt samtidigt som du drabbades av denna sorg, och samtidigt då dessutom helt enkelt var mycket känslomänniska i dig själv redan från början, tror jag som sagt absolut att detta kan ha stor del i hur du är och fungerar samt mår idag, och alltså då tänker jag även att du säkert kan ha utvecklat nån slags störning som exempelvis borderline till följd av detta.

Sen tänker jag även att det där med att du blev utsatt för misshandel, sen senare som ung vuxen, även detta säkert kan ha påverkat. Kanske var du tillexempel precis just då i slutspurten av utvecklandet av din personlighet, alltså helt enkelt i en slags slutspurtsfas av utvecklandet av din personlighet, och just precis ungefär samtidigt som du rent psykiskt råkade vara i denna fas utsattes du möjligen just precis då för något väldigt obehagligt pga blev illa behandlad o misshandlad, detta då samtidigt som du säkert redan var känslomässigt skör till följd av den tragiska förlust du drabbats av i tonåren, och kanske påverkade detta då det typ slutliga i bildandet av nån form av personlighetsproblematik.

Fast nu är jag absolut inte utbildad, eller nån form av expert eller så, men detta är hur som helst mina tankar och funderingar kring det du berättat. Och jag har läst en hel del om det här med personlighetsproblematik/personlighetssyndrom och sånt så helt opåläst är jag inte.

Sen vad gäller komplex PTSD har jag fattat det som att detta är en diagnos som nog typ kan gå in i emotionellt instabil personlighetsstörning/borderline rätt mycket, samt nog även som jag förstått det nog en diagnos som rätt många får tillsammans med borderline typ. Så det är ju möjligt att du kan ha båda dessa diagnoser/uppfylla en hel del symtom/kriterier för båda dessa diagnoser, eller kanske att du har komplex PTSD med vissa drag av borderline eller typ nåt sånt. Har du tagit upp med psykiatrin/vården att du har dessa funderingar på att du kan ha nåt sånt här...? tänker nämligen att ifall du nu mår dåligt, känner att du har problem osv, skulle det ju säkert kunna vara bra att utreda detta så att du kan få adekvat hjälp etc

Intressant även btw att du har funderingar/misstankar angående borderline samt nån sorts PTSD, har nämligen själv funderingar misstankar kring att jag kan ha ha nåt sånt just, alltså typ nån slags personlighetsproblematik möjligen i stil med borderline + nån form av PTSD så är ju typ i liknande sits eller nåt kan man ju kanske säga, men men hoppas hur som helst att det blir bra för dig, alltså tillexempel att du först och främst lyckas få nån klarhet i detta vad det kan röra sig o, och sedan såsmåningom någon form av bra behandling som du kan börja må bättre med hjälp av, Lycka till