som bor hemma/med familjen eller med någon annan/andra. Hur brukar ni göra när ni ses? alltså om ni själva oxå bor hemma eller iaf inte ensam. Om han/hon t.ex bor med sina föräldrar och syskon, hur blir det då? brukar ni vara hemma hos honom/henne, ofta? Umgås ni med resten av familjen oxå då? Eller låser ni bara in er i pojkvännens/flickvännens rum?![[bigsmile]](/img/smilies/bigsmile.gif)
ljuspunkt:
Eller låser ni bara in er i pojkvännens/flickvännens rum?
Och är allmänt okristerliga, brukade vara så åtminstonde.
ankzor:
Och är allmänt okristerliga, brukade vara så åtminstonde.
Men inte nu? ![[crazy]](/img/smilies/crazy.gif)
källarN 😉
Man hälsade ju och ba blabla hejhej och sedan gå in till personens rum. Samma som med kompisar liksom.
Finns nog inget jag hatar mer än att ha en pojkvän som bor med sin familj. Detta är en reaktion på att alla familjer har gnällt på att jag bara hänger i pojkvännens rum men jag var ju inte där för att hänga med dem ![[sad]](/img/smilies/sad.gif)
För att inte tala om irritationen över att bara kunna snuska på vissa tider och vara tvungen att vara tyst så inte mamma och pappa ska höra. Mycket skönare att få vara ifred och titta på film med volym så man faktiskt hör vad som pågår på skärmen!
Eller kunna lyssna på musik, eller laga mat närsomhelst på dygnet. ![[blush]](/img/smilies/blush.gif)
timeisrunningout:
Finns nog inget jag hatar mer än att ha en pojkvän som bor med sin familj.
Förstår dig till 100 %, och håller med!
Vill kunna gå naken i lägenheten...![[rolleyes]](/img/smilies/rolleyes.gif)
timeisrunningout:
eller laga mat närsomhelst på dygnet.
"laga man"
bratwurst med hallongrotta
timeisrunningout:
eaktion på att alla familjer har gnällt på att jag bara hänger i pojkvännens rum men jag var ju inte där för att hänga med dem
hälsade du osv?
Dan_the_ironman:
bratwurst med hallongrotta
![[love]](/img/smilies/love.gif)
Tycker om att vara hemma hos nåns föräldrar så där. Känns busigt, lite kul och så. Trist om familjen är torrbollar däremot.
isola:
hälsade du osv?
Klart jag gjorde, småpratade och åt middag då och då. Men jag blir ofta obekväm i andras föräldrars sällskap och när det kändes så påtvingat i och med att jag var där för att träffa någon och ville vara ensam så kändes det helt fel, så jag fick ofta ångest inför sådana sammankomster.
ljuspunkt:
Men inte nu?
Har ingen att vara okristerlig med
Träffade en kille som bodde hemma med föräldrar och syskon. Tyckte syskonen var läskiga och jätte jobbiga medan föräldrarna typ till slut var mer intressanta än killen (inte på alla sätt kanske). Kunde sitta och prata och skratta i timmar! Så fanns typ inget speciellt jobbigt med att han bodde hemma, vi var ju ändå diskreta när det kom till vissa saker..
