"frågar angående en kompis, det är alltså INTE mig det handlar om"

hahahaha

Den personen har fått en undermålig uppfostran.

Miceparade:

Den personen har fått en undermålig uppfostran.

Hur ska personen göra för att bli en rutinig människa då?

Angelize:

hur skulle du göra om du var den här personen

Jag är den personen. Jag råder dig att undvika depression, social fobi och abnorm lathet.

... du kan säkert hitta någon "ryck upp dig"-moderat som kan motivera dig till ett progressivt leverne.

Angelize:

Hur

Antingen får han eller hon fortsätta att försöka slutföra mindre krävande mål, så som att sova ett nyttigt antal timmar och äta ordentligt vid vettiga tider på dygnet, hålla vad han eller hon lovar sig själv och framförallt komma i tid till grejer (brukar vara en enkel rutin att hålla). Förr eller senare lär man sig. Förhoppningsvis.

Eller också får personen vänta tills han eller hon kommer ut i arbetslivet, alternativt till en högre och mer krävande utbildning och får lära sig den hårda vägen (pengar träder in i bilden på ett mer.. olycksbådande vis).

Mow Skwoz:

Jag är den personen.

Angelize:

en kompis

Visste inte att vi var kompisar. Vem är du?

Mow Skwoz:

Jag är den personen. Jag råder dig att undvika depression, social fobi och abnorm lathet.

... du kan säkert hitta någon "ryck upp dig"-moderat som kan motivera dig till ett progressivt leverne.

Usch det är så jobbigt att vara den där personen tyvärr så har jag varit den personen för mkt sabbat utbildning och jobb så jag varit hemma för mkt o genom det säkert redan fått depression och social fobi. Brukar dock gå över när man börjar "leva" igen men nepp nu gör det ej det TOO LATE... har du haft det såhär jämt eller har det blivit bättre?

isola:

Jag är den personen.

Försöker du göra någonting åt det?

Miceparade:

mindre krävande mål, så som att sova ett nyttigt antal timmar och äta ordentligt vid vettiga tider på dygnet

Fungerar inte har testat. Som att jag måste ta mina vitaminer varenda dag för att undvika näringsbrist den rutinen glöms bort hela tiden även fast det ger farliga konsekvenser körde in en rutin att läsa varje dag för att hålla igång hjärnan tills jag drar igång skolan igen men det höll i någon vecka gjorde till och med matschema för varenda dag så jag får i mig det jag behöver det höll i två veckor m.m. så tyvärr funkar inte det där heller

Angelize:

Försöker du göra någonting åt det?

Får pressar mig själv till max rätt ofta.
Fast annars vet jag inte riktigt om jag gör någonting åt det..
Har märkt att det går bättre när någon kommer hem till mig på morgonen och vi har en tid att passa.

Tror ni det hjälper att gå till en psykolog?? Pinsamt bara vad ska jag säga i telefonen hej jag vill ha en psykolog för jag vill fixa mina rutiner... o så är det så att nu känns det jättebra att ta tag i detta sen imorgon så kommer det ej kännas bra så kommer den där bokningen aldrig att komma till liv...GRRR blir så arg på mig själv

isola:

Har märkt att det går bättre när någon kommer hem till mig på morgonen och vi har en tid att passa.

Mm synd bara att det där inte går varje dag skulle behöva en inneboende mia thörnblom människa...

Angelize:

Fungerar inte

Äsch, det är ju för att du fortfarande är liten. Jag har också asdåliga rutiner, men lär mig successivt av att vara tvungen att ta vara på mig själv. Jag skulle kunna sattsa en hel del på att om man fortsätter att försöka då och då så kommer man till slut ha lärt sig, även om man glömmer bort ofta.
Många av de rutiner jag har försökt följa har fallerat totalt, men resulterat i annan ganska nyttig skit som jag gör istället.

Men jag menar. Vi är fortfarande ungdomar. Det är ju inte vårt fel att vi inte har fått en lagom och robust svensk uppfostran. Cut yerself some slack, i alla fall tills du börjar närma dig 30 eller nåt. Är du fortfarande en lat jävel då, så får du helt enkelt... skämmas.

Angelize:

och social fobi

Du verkar ändå ha ett social liv, som jag förstår det? Se till att träffa människor och att inte isolera dig. Min fobi är nog i särklass: jag klarar knappt att vistas utomhus längre (paradoxalt nog är jag "egentligen" rätt utåtriktad bara sällskapet är rätt).

Angelize:

har du haft det såhär jämt eller har det blivit bättre?

Det är en nedåtgående spiral. Sedan jag flyttade "hemifrån" har det gått spikrakt neråt, särskilt socialt. Jag känner ingen här där jag bor osv. Sedan i höstas har jag hoppat av två universitetskurser, failat (inte orkat dvs) tre distanskurser och rasat i vikt.

Bli inte mig.

Miceparade:

Men jag menar. Vi är fortfarande ungdomar. Det är ju inte vårt fel att vi inte har fått en lagom och robust svensk uppfostran. Cut yerself some slack, i alla fall tills du börjar närma dig 30 eller nåt. Är du fortfarande en lat jävel då, så får du helt enkelt... skämmas.

Jag är ju för tusan 18 inget barn längre men jaja...gav väl lite tröst!!!