Hej!
Igår var vi och hämtade en ny kattunge, 12 veckor gammal. Nu har vi upptäckt några problem,(Dock kanske det är sånt som bara går undan med tiden men jag täntke att jag kan åtminstonde prova att göra ett inlägg om detta iaf) bl.a. så har hon i hela sitt liv levt i ett stall med sin mamma, sina syskon och även en annnan kull. När vi kom för att hämta henne så var alla hennes syskon redan sålda, så hon kände sig ganska ensam och höll sig undan från de andra kattungarna som tillhörde den andra kullen. Dock sa ägaren att hon egentligen var busig och lekfull precis som en vanlig kattunge. Hon nämnde också att de hade haft en kattlåda i stallet men hon visste inte om de använde den så ofta. Dessutom var ingen av kattungarna avmaskade så vi ska avmaska henne så fort som möjligt.
Det var ca 12 mil att åka hem ifrån platsen där vi hämtat henne, och vi hade henne i en låda med hål i då vi, i all stress, hade glömt transportburen hemma. Nu vet jag inte om det har någon betydelse men jag försöker att göra detta så detaljerat som möjligt. När vi fått hem henne bar jag henne till kattlådan för att bekanta sig med den men hon var så rädd att hon bara la sig ner i den och låg där i ca 20 minuter innan jag gick in för att bära henne till mat- och vattenskålen men hon varken åt eller drack. Istället utforskade hon köket mycket försiktigt med svansen mellan benen nästan hela tiden tills hon hittade ett litet gömställe bakom köksgardinerna. Efter ett tag började hon pipa så jag gick in i köket och la matskålen vid henne och då åt hon ganska mycket. Resten av kvällen kunde jag inte gå ifrån köket utan att hon skulle börja pipa och när jag bar henne till ett nytt ställe började hon genast gå runt för att se sig omkring men i slutändan satt hon gömd någonstans igen.
När jag skulle gå och lägga mig tog jag upp kattlådan och hennes skålar till mitt rum, och även transportburen ifall hon skulle känna sig säkrare i ett litet område som den.(Hade en katt förut som tyckte om att ligga i transportburen nämligen) Jag flyttade även min madrass till golvet, bredvid min säng, då min säng är för hög för att hon ska kunna hoppa upp om hon nu skulle ha velat det. Sedan letade jag upp henne och bar upp henne till mitt rum som är på övervåningen(Hon hade inte vågat ta sig till övervåningen innan så det var helt nytt). Sen fick hon utforska mitt rum och jag bar henne ännu en gång till kattlådan som jag hade ställt så långt ifrån maten som möjligt men hon verkade fortfarande inte förstå. När jag sedan skulle sova lämnade jag min skrivborslampa tänd men så fort jag la mig ner började hon pipa så jag satte mig upp och började klappa henne och då spann hon jättemycket och la sig tom ner och riktigt njöt av ögonblicket. Hon var dock fortfarande rädd för ljud som hördes och om jag började röra på mig.(Inte om jag bara rörde mig jättelite men om jag tex skulle ställa mig upp) Under min säng, alltså precis bredvid madrassen jag låg på, fanns några utrymmen typ som skåp fast det fanns bara ''dörrar'' på höger och vänster sida så mittenutrymmet var helt öppet.(Dock hade jag inga saker där så det var helt tomt) Katten tyckte ju såklart om att krypa in där så emellanåt la hon sig längst in och sov. Hon började dock att vänja sig vid mig och kom ibland fram för att lägga sig vid mina fötter och hon tyckte jättemycket om när jag började klappa och kela med henne. Under natten åt hon även och på morgonen var matskålen nästan helt tom. Vet dock inte om hon dricker något för jag har bara sett henne doppa näsan i vattnet och inget mer....
Nu på morgonen släppte jag ut henne och hon är fortfarande rädd för allt, tom mig IBLAND. Oftast springer hon iväg så fort man kommer nära, men om jag sätter mig ner försiktigt vid henne och börjar klappa henne så spinner hon nöjt. Jag har också lyckats mata henne med lite skinka som hon tydligen tycker jättemycket om. Hon piper fortfarande hela tiden och idag är det högre och fler pip än igår. Hon har också kissat på golvet bakom hennes ''köksgardins-utrymme'' en gång och precis innan det hade jag lyft henne till kattlådan för jag såg att hon började skrapa runt på golvet som katter gör innan dom ska göra sitt men hon bara sprang ur den på en gång, hon har aldrig ens skrapat i den!![[sad]](/img/smilies/sad.gif)
Så nu är problemen följande:
1. Hon är inte van vid kattlåda
2. Hon är rädd för allt och alla
3. Hon piper så fort man går in i ett annat rum där hon inte kan se en, och även ibland när man är hos henne
Vad ska jag göra? Borde jag bara vänta på att hon vänjer sig vid allt eller finns det någonting jag kan göra för att hjälpa henne? Detta kanske är helt vanligt men jag har haft två kattungar tidigare och en av dom var tom en riktig fegis men inte ens hon var såhär rädd.
Jag vore väldigt tacksam om någon kunde ge mig något förslag, varesig det hjälper eller inte är jag villig att prova det mesta. Idag ska va ringa till veterinären så vi får se vad dom säger men efter personliga erfarenheter av veterinärer så litar jag inte på dom till 100%, dock kommer jag ju såkalart att prova det dom säger att jag borde göra.
Tack på förhand! ![[smile]](/img/smilies/smile.gif)
Jag ser en WALL OF TEXT!
Floppsen:
Jag ser en WALL OF TEXT!
Måste vara detaljerad vettu![[wink]](/img/smilies/wink.gif)
Tror dock att det blev en aning överdrivet...![[rolleyes]](/img/smilies/rolleyes.gif)
Det är naturligt i början. Se till att den har det lugnt och tryggt omkring sig.
isola:
Det är naturligt i början. Se till att den har det lugnt och tryggt omkring sig.
Är väldigt noga med det Hoppas du har rätt ^^
PinkyPenguin:
Är väldigt noga med det
Jadå. Se till att hon har toaladan, mat och vattenskålen nära, så att hon inte behöver gå så långt för att nå dem. Men inte för nära varandra. Samt rensa kattlådan ofta, hon kommer inte att gå dit om det är en massa bajs i den. Så fort hon toar någon annanstans så lyfter du henne upp henne och sätter henne i kattlådan.
Men snälla. Ni fick ju katten igår. Inte konstigt att hon är rädd och blyg i början nör hon inte är van med omgivningen.
spaceFlea:
Men snälla. Ni fick ju katten igår. Inte konstigt att hon är rädd och blyg i början nör hon inte är van med omgivningen.
Ja, jag vet. Men somsagt så är det en ny situation för mig då mina tidigare kattungar inte haft samma reaktion. Det var ju därför jag gjorde inlägget, för att få reda på om det var en vanlig reaktion eller inte. Alla kan inte veta allt![[cute]](/img/smilies/cute.gif)
Till en början skulle jag rekommendera dig att bara ha kattungen på ett och samma lilla område, till exempel ditt rum, så hon kan vänja sig vid din doft, alla ljud runt om kring osv. När du har haft henne där i några dagar och du märker att hon inte är rädd för när du rör dig mycket osv. kan du öppna upp hennes område lite till.
Gör så stegvis tills hon kan gå runt i hela huset utan att känna sig osäker.
En annan viktig detalj är att inte "mesa" dig för mycket med henne. Att lyfta upp och "tycka synd" om henne så fort hon piper är ingen bra idé. Fixa istället ett najs gömställe där hon kan gå in och gömma sig om hon vill det. Tvinga inte in henne där dock, låt henne bestämma själv. Detsamma gäller maten, låt den stå på samma ställe och flytta inte runt den efter henne. Hon vet att den finns där, och äter när hon blir hungrig. Truga inte.
Katter hittar ofta gömställen de första dagarna där dom kan känna sig trygga samtidigt som dom lär känna sin nya omgivning. Låt henne gömma sig 🙂
Och precis som föregående talare sagt, så fort du märker att hon vill göra sina behov sätter du henne i kattlådan om hon inte redan är där. Ett hett tips är att göra det direkt efter att hon ätit eller druckit. Mina katter går alltid på toa direkt efter måltid. Verkar som att magen sätter igång och arbeta då 🙂 Hon kommer kissa utanför några gånger, men så är det med alla kattungar och valpar. Det tar ett litet tag innan dom blir rumsrena.
Så, för att sammanfatta:
1. Hon är inte van vid kattlåda.
- Det kommer hon bli. Se till att alltid sätta henne på lådan efter hon ätit, eller om du märker att hon börjar krafsa på golvet.
2. Hon är rädd för allt och alla.
- Inte alls konstigt. Hon är ovan bara 🙂 Ha henne i ett begränsat område till en början och expandera stegvis allt eftersom hon blir tryggare med dig och ditt hem.
3. Hon piper så fort man går in i ett annat rum där hon inte kan se en, och även ibland när man är hos henne.
- Övning: lämna rummet i korta perioder (börja med 1 minut) för att vänja henne vid att du inte alltid är där. Förläng sedan perioderna stegvis. På så vis lär hon sig att trots att du lämnar henne, kommer du alltid tillbaka i slutändan. Och tänk på att inte gulla för mycket med henne under dessa övningar.
Gull = beröm i djurvärlden, och skulle du då gulla med henne när hon är ledsen eller rädd tror hon att hon gör något bra. Ignorera henne när hon piper och gulla så mycket du kan när hon är tyst och lugn istället 🙂
Så, hoppas att du blev lite klokare i alla fall.
Alexander Danling:
Så, hoppas att du blev lite klokare i alla fall.
Tack för ditt utförliga svar! Mycket användbar information och eftersom att dusjälv är kattägare så känns det säkrare att ta åt mig allt du skrivit. Jag ska försöka med några av dina råd och så får jag hoppas att det löser sig med tiden
Låter som den har något fel i huvudet, alla vet ju att det enda kattungar gör är att springer omkring och bråkar, oavsett vad![[shake]](/img/smilies/shake.gif)
PinkyPenguin:
1. Hon är inte van vid kattlåda
det här låter ev äckligt. Men det är så vi vant våra kattungar vid låda. Lägg kattbajs i lådan så den luktar toalett. Menar inte att den ska vara nerbajsad utan bara litegrann. Katter vill ha toalett där det redan luktar toa. Om hon bajsar någon annanstans i huset, gräv ner bajset i lådan. (vår kattmamma bajsar ju i lådan redan så vi behöver sällan lägga bajs där)
PinkyPenguin:
2. Hon är rädd för allt och alla
det skulle alla barn vara om de skiljdes från sina föräldrar. Låt henne vara "ifred" i ditt rum tex och var i ditt rum. Hon kommer komma fram förr eller senare och undersöka dig. Slösa kärlek.
PinkyPenguin:
3. Hon piper så fort man går in i ett annat rum där hon inte kan se en, och även ibland när man är hos henne
Liten ensam rädd
Jag brukar prata lite så dom hör var jag är, så kan de komma efter om de vill.
Obs har inte haft kattungar på 2 år
Floppsen:
Jag ser en WALL OF TEXT!
Shit slutar aldrig bli förvånad över hur uppmärksam du är fastän du är kille ![[blush]](/img/smilies/blush.gif)
Postorderhoran:
Shit slutar aldrig bli förvånad över hur uppmärksam du är fastän du är kille
jag är kanske lite feminin innerst inne
