Jag tål inte en kille i min klass.
Jag tycker han är tillgjord. Jag upplever hans skratt som väldigt tillgjort. Tycker han är självfixerad också och snackar om sig själv rätt ofta. Han är högljudd.
Alla mina vänner verkar tycka om honom(och lyssna på hans trista treminutersberättelser om hur häftig han är) och det stör mig otroligt mycket att jag är ensam om min åsikt. Vill inte heller snacka om det med någon annan jag känner som känner honom
Någon med nåt tips för att sluta störa mig så mycket på honom?
Usch, har också varit med om det. Man bara tål inte personen... De e riktigt jobbigt. Men det hjälper inte att försöka trycka ner och vara kaxig mot personen. (Vilket jag gjorde) Det kan bara bli värre. Om han är väldigt högljudd och stör i klassrummet så snacka med läraren om det. Annars försök och bara undvika han så mycket som möjligt
LejonKung:
Usch, har också varit med om det. Man bara tål inte personen... De e riktigt jobbigt. Men det hjälper inte att försöka trycka ner och vara kaxig mot personen. (Vilket jag gjorde) Det kan bara bli värre. Om han är väldigt högljudd och stör i klassrummet så snacka med läraren om det. Annars försök och bara undvika han så mycket som möjligt
Han är mest högljudd rent socialt och inte i klassrummet, inte mer än andra i alla fall. Har många gemensamma vänner med den här personen. Blir därför ofta tyst i samtal när han är med.
Hittade du aldrig något sätt att minska irritationsnivån i din situation? För det känns nästan som att jag måste vara psykisk sjuk om jag stör mig så här mycket på någon.
nejja123:
Han är mest högljudd rent socialt och inte i klassrummet, inte mer än andra i alla fall. Har många gemensamma vänner med den här personen. Blir därför ofta tyst i samtal när han är med.Hittade du aldrig något sätt att minska irritationsnivån i din situation? För det känns nästan som att jag måste vara psykisk sjuk om jag stör mig så här mycket på någon.
Aha, Aa då blir det ju jobbigt. Killen jag störde mig på (eller fortfarande stör mig på men inte lika mycket) varit ofta väldigt tyst och käftade ofta emot. Lite tvärtom din situation men ändå nån man inte klarar av. Killen hade varit i ett litet "bråk" Inte där dom slogs utan dom skrek mest på varandra. Då trodde ingen på vad han killen sa. Sedan hamnade vi i samma musikgrupp, och då istället för att ignorera han eller visa att jag inte gillade han så frågade jag typ varför han var sur och så. Och då berättade han faktist rätt mycket och att han känner att ingen tror på han osv. Då förstod jag han bättre och därför störde jag mig inte lika mycket på han. Det kanske inte hjälper för dig men det var iaf så jag störde mig lite mindre på han.
