Vad gör jag här egentligen? Varför blev jag medlem, och varför tänker jag skriva ut mina känslor och tankar så att alla kan se? Jag har alltid varit en sån person som kan hjälpa sig själv i problem, men just nu vet jag ärligt talat inte vad jag ska göra. Jag får panik. Det är så att jag träffade en kille när jag började ettan på gymnasiet. Jag hade aldrig varit kär förut, inte på riktigt. Och det var jag inte i början nu heller. Han ville träffas hela tiden och han sa ofta hur mycket han tyckte om mig och hur bra det kändes med mig. Dum som jag är.. föll jag pladask. Jag blev kär, förtrollad. Aldrig någonsin hade det känts så bra med någon. Vi träffades mycket och helt plötsligt får jag ett sms där det står: Ska vi inte bara vara vänner istället? .. VAD FAN? Det gjorde så ont i mig. Jag kunde inte tro att det var sant, trodde jag drömde. Det har gått två månader nu och jag kan inte ens kolla på en annan kille. Jag ligger vaken på natten och gråter. Det händer till och med att jag får panikångest. Jag är rädd.. rädd för att bli kär igen och rädd för att bli sviken igen. Ni tycker väl att jag är en stor mes. Men det här är verkligen ett stort rop på hjälp. För det är de jag behöver.Någon som kanske känner likadant och var varit med om liknade. Jag är trött på att vara ledsen, trött på att ha så ont.