Så inser man att man är en vidrig människa. Och man vill inte va en sån människa. Därför alla går runt och ljuger om sig själva..
Fast ingen fattar att man gör det ändå.
Vad tror ni?
Fast man kan inte bara acceptera.. "happ jag är en vidrig människa". Man måste ju kämpa för att va snäll liksom. Man får inte vara rädd för att man är vidrig.. så länge man kämpar för det goda!
Ta reda på vad som du anser vara vidrigt med dig själv och förändra de egenskaperna eller vänd de till fördelar samt lyft fram dina positiva sidor istället. Man skapar och hittar sig själv. Om man vill.
Eller fortsätt drunkna i svart gyttja.
nej
är inte vidrig mot andra längre lol
vet inte vad jag menar med vidrig dock.. kanske fel ord
amsi:
är inte vidrig mot andra längre lol
aa nää alltså jag ser mig inte heller som vidrig mot andra.. inte så jag menar..
vet inte riktigt vad jag menar längre..
hahaah
ska sitta och suga på det ett tag..
alltså man kan inte va öppningsscenen i en hollywoodfilm där man glider fram på en gata och bha löser världsproblemen
va..
äh..
jag gör ett nytt försök om en månad istället..
man får styra sina drifter och begär helt enkelt
"helt enkelt" lol
man har typ två sidor... en som ba vill chilla och ha det skönt o käka god mat... lättja lusta osv... och en som vill "erövra världen" grooovt förenklat - den sida man matar mest blir starkast.
man måste sänka kraven men höja ribban
