Har funderat på detta relativt länge men det var först häromdagen jag lyckades formulera tanken mer konkret.
I boken "1984" (Hoppas att ni har läst den, om inte får ni ta och göra det, tankepoliser, obekväma individer försvinner osv "krimtänk" leder till döden) så håller de ju successivt på att byta ut språket till nyspråk för att på så sätt eliminera krimtänk och minska tankevärlden.
Det enda ordet för något bra är just "bra" och det enda ordet för något dåligt är "obra", t.ex. Om det inte finns något ord för revolution, inget begrepp för revolution. Kan man då tänka sig revolution?
Hittills är frågeställningen oerhört dum och frågan är ja då vi kan skapa egna begrepp och kan tänka tankar utan att formulera dem ordentligt vilket denna tråd hittills är lite av ett bevis på.
Ju mer begrepp man känner till, ju fler nyansskillnader har man också, någon som inte vet något om båtar kallar allt som flyter för båt medan någon annan kan ha 100 olika ord för att mer exakt beskriva vad som menas.
Blir man mer intelligent av att kunna fler begrepp eller kan man fler begrepp för att ens intellekt kräver det?
Kan man förstå verkligheten om man har ett ordförråd som en genomsnittlig 15åring? Må så vara att de flesta filosofiska funderingar man kan ägna sig åt är mer eller mindre värdelösa i världen där vi faktiskt existerar.
Hoppas jag lyckats göra mig någorlunda förstådd, tankar?
haha typiskt att jag kom på en bättre förklaring på vad jag menar nu.
Måste man förstå A för att förstå B? Kanske
Kan man förstå Ö utan att förstå K? Jag tror inte det.
(Bokstäverna här representerar alltså t.ex. för att förså vad ondska är måste man också förstå vad godhet är och vad neutralt är osvosv, det blir allt mer komplext)
vet inte var du vill komma, men givetvis innebär bredare kunskap en bredare förståelse, och fler frågor.
OF 5:
vet inte var du vill komma, men givetvis innebär bredare kunskap en bredare förståelse, och fler frågor.
Vill nog komma fram till att mänskligheten och gemene man självvalt(dock utan förståelse för vad det innebär) aldrig kommer förstå något. Försöker orientera mig i världen och bland mina jämnåriga och det känns inte som att många öppnar böcker frivilligt, det är tråkigt.
Lurendrejeri:
mina jämnåriga och det känns inte som att många öppnar böcker frivilligt, det är trå
Kan ju bero på att det inte finns något som är så tråkigt som böcker.
OF 5:
Kan ju bero på att det inte finns något som är så tråkigt som böcker.
Det får du såklart tycka även fast det är ungefär som att säga att all film/musik är dåligt/tråkigt
Lurendrejeri:
Hoppas jag lyckats göra mig någorlunda förstådd, tankar?
Det finns en del människor som har ställt sig ungefär samma frågor och kommit på lite olika svar.
Lästips:
http://en.wikipedia.org/wiki/Structural_linguistics
http://en.wikipedia.org/wiki/Linguistic_relativity
http://en.wikipedia.org/wiki/The_Symbolic
http://en.wikipedia.org/wiki/Semantic_primes
![[smile]](/img/smilies/smile.gif)
De beskrev tanken skrämmande trovärdigt i 1984.
Har man en medfödd intelligens finns nog den instinktiva förmågan där, men kan man inte formulera och utrycka sina tankar kan man heller inte utveckla dem och känslan översätts inte i ord och kan inte komma någonstans. Råvaran finns nog där, men den kan inte utvecklas.
OF 5:
Kan ju bero på att det inte finns något som är så tråkigt som böcker.
Men böcker handlar ju om så olika saker? är det inte som att säga att "film är tråkigt" alla filmer är ju olika. Det är ju bara olika former av medier för berättelser.
mynona:
är det inte som att säga att "film är tråkigt" alla filmer är ju olika. Det är ju bara olika for
klart det finns bra och dåligt av allt, men jag har insett att det för mig inte spelar någon roll hur intressent ämnet är, kan inte läsa mer än ett par sidor ändå och då är det på rent tvång. Lika är det med film, det går inte.
OF 5:
Lika är det med film, det går inte.
Aha, jag trodde snarare du menade som de flesta som säger en sådan sak: dvs att de gillar film men inte böcker.
mynona:
u menade som de flesta som säger en sådan sak: dvs att de gillar film men inte böcker.
nä sånt är bara konstigt
Intressant att tänka på det viset. En person som inte kan ord och inte använder sig utav ord kan ändå göra saker, sådant som människor med ordförråd kan ha ett begrepp för. Jag tänker lite på djur, de använder inte några ord men ändå kan de utföra handlingar som vi har ord för. Nackdelen med att inte ha stort ordförråd är att ingen utomstående kan förstå vad som menas.
Det är lättare att samarbeta med ord, utföra handlingar tillsammans utan krångel. Skulle inga ord användas hade samarbete blivit svårare och därmed tror jag det hade blivit komplicerat att förstå omvärlden. Däremot kan jag inte säga att en person är dummare för att den inte vet några ord för sina tankar.
Om du ska beskriva ett fenomen, men inte riktigt vet hur du ska uttrycka det med ett/några specifika ord, brukar man hitta andra vägar att göra sig förstådd på. Ett exempel är på t.ex engelska-lektioner, där det kan vara så att man inte alltid har kännedom kring just det exakta adjektivet som beskrivet fenomenet man vill uttrycka. Man vet vad man menar men kan inte precisera det verbalt.
Man kan förstå syftet med ett hus utan att veta att ett hus kallas för ett hus. Men däremot kan ordkunskapen hjälpa en på traven till att verbalisera skillnaderna. Däremot tror jag inte att det hänger ihop med intelligens och jag tror inte det är avgörande för hur smart man är/blir. Man kan vara otroligt resonerande och logisk, men inte kunna uttrycka sina tankar. och idéer.
En person som har mindre kännedom kring båttermer behöver inte nödvändigtvis ha mindre förståelse för olikheter mellan t.ex en motorbåt YZ och motorbåt QW. Däremot saknar den kunskapen om orden för att beskriva det som skiljer dessa båtar åt.
Förhoppningsvis förstår ni vad jag menar.
all kunskap har väl betydelse för hjärnan
Lurendrejeri:
Blir man mer intelligent av att kunna fler begrepp eller kan man fler begrepp för att ens intellekt kräver det?
Inom den kunskapteori som Kant använder sig av så är idéen om begreppens betydelse ofta ett fundamentalt syftningsfel, då begrepp och dess semantiska värden ter sig som människor upplever dem eller nyttjar olika sammanhang. Svaret på den frågan du ställde skulle enligt Kant vara en syntetisk premiss - dvs att man sätter ord på saker vi upplever och objektifierar det sedan som begrepp, som kanske kommer upplevas annorlunda av någon annan. Huvudsaken är upplevelsen av verkligheten - allt annat är bara en fråga om skenbar logik. Nu finns det ju tänkare med en mycket mer konkret skildring än Kant, men jag tenderar att dra mig mer åt hans håll. Han svarar faktiskt rätt konkret att allting egentligen är abstrakt.
Det är väldigt kul när människor uppskattar 1984 efter hur du gjorde i ditt inlägg - det är det som gör det till en så bra bok. Wittgenstein var ju tydlig med att det inte finns någonting utanför språkets föreställningar och uppställningar. 1984 påvisar ju hur människan berövas världen genom att berövas uppfattningen av den, att kunna prata och tänka om den som någonting annat än Big Brothers passiva nihilism. Det finns ett bra citat i boken som säger att de bästa böckerna är de som berättar det du redan vet - det är lite så det fungerar i samhället också.
Jag tror inte samhället har något egentligt syfte med upprätthålla sig eller att fostra en generation efter en generations egna intressen etc. Vi är bara lärda att göra vissa saker på ett visst sätt utan att egenligen veta någon om det det vi gör - förutom upplevelsen av att göra något.
