Ångest.
Jag fyller sjutton år om lite mer än en vecka. Enligt vissa är det en princip sak att bli av med oskulden vid fjorton års ålder. Jag går på fester, jag träffar killar, kramar killar, pussar på killar, och av någon anledning är jag OSKULD! Varför kan jag inte bara acceptera att jag bara inte har hittat den rätta att ha sex med? Någon som är lika panikslagen som jag?
jag kan hjälpa dig
sluta vara korkad så accepterar du det
Förstår ej varför du är ledsen över att du är oskuld, det är la snarare "häftigt" att vara det när alla andra redan förlorat den?
Å nej, du är sjutton och oskuld, världen går under. Chilla. Det kommer.
Oroa dig inte, det löser sig, den rätta finns där ute osv.
Ärligt talat, sex ska man ha för att det är kul, inte för att man känner att man måste.
anooonymous:
Enligt vissa är det en princip sak att bli av med oskulden vid fjorton års ålder
Om man är dum i huvet ja 😉
Sluta oroa dig det kommer när det kommer 🙂
OF 5:
sluta vara korkad så accepterar du det
Man behöver väl inte vara korkad bara för att man känner sig panikslagen?
anooonymous:
Man behöver väl inte vara korkad bara för att man känner sig panikslagen?
nej men för att inte acceptera självklara saker och få panik av ett stört ideal
OF 5:
nej men för att inte acceptera självklara saker och få panik av ett stört ideal
Jag kan acceptera att jag inte har hittat den rätte ännu. men det börjar bli lite smått jobbigt. Är fullt redo.
passaro:
Å nej, du är sjutton och oskuld, världen går under.
Önskar att jag hade sparat mig tills jag var 17.
Jag förlora oskulden när jag var 18år och 11 månader. Så oroa dig ej.
Borgeus:
Jag förlora oskulden när jag var 18år och 11 månader. Så oroa dig ej.
Jag vet att jag inte borde vara orolig. Men när många i min krets förlorade sin i femtonårs ålder, som egentligen är väldigt tidigt, börjar man känna pressen. Du kanske känner igen dig?