Jag förstår inte riktigt grejen med att bevara eller förlora oskulden, jag har aldrig riktigt förstått grejen med det. Oskuld är bara intressant som koncept om du vill bevara den tills efter du har gift dig. Varför annars ens tänka i termer av oskuld? Ja, om du vill göra revolt emot kyrkan, där kan det väl vara relevant också. Vad är egentligen post-kyskhets konceptet? Hur kan vi tänka oss förbi uppdelningen mellan oskuld och erfaren? PK som jag är tänkte jag mig att man kunde formulera det annorlunda. 
Enligt det humanistiska narrativet så motarbetades njutning av kyrkan, vad vi har idag är dock inte att vi tillåts njuta om vi vill, vi har i stället höga krav och förväntningar på andra och oss själva att njuta, det är helt bisarrt. Och det är i det sammanhanget som oskuld konceptet har gjort en vändning, från något som man ska spara på, till något man ska göra sig av med. Borde inte det radikalt sekulära perspektivet vara att tänka bortom oskuld och njutning.
Hur ska man tänka bortom det manipulativa perspektivet, där den andra personen reduceras till objektet som får mig förlora min oskuld, eller ger mig en orgasm? Min lösning eller formulera är att helt enkelt göra det man är stolt över, i stället för att maximera njutning eller lycka. Men hur ska man tänka om man tänker bortom oskuld?
Inget behöver tilläggas till det du skrev, trådstarten blir bra som en slutsats.
Göra det man är stolt över och inte dölja svagheter kan väl tilläggas. Jag börjar nämligen tröttna på alla neurotiska personer som tar upp oskuld, och hur de ska bli av med den, som om det faktiskt är något som existerar.
- Razorblade -:
Inget behöver tilläggas till det du skrev, trådstarten blir bra som en slutsats.
Haha
Problemet är våra egon, vår identifikation med allt det yttre.
"Jag är så bra eftersom jag har blivit av med oskulden", eller "jag är så bra eftersom jag bevarar min oskuld". Hur man än vrider och vänder på det handlar det om skryt för att glorifiera sitt eget ego.
Mycket bra skriven trådstart tycker jag. Håller med tråkigt nog.
Gör ett försök att problematisera (trots att jag inte läst mycket filosofi). Du verkar vara en antihedonist. Är det inte paradoxalt på så sätt att stolthet och det som förknippas till stolthet är ett medel för njutning och välbefinnande?
kulturmarxisten: Min lösning eller formulera är att helt enkelt göra det man är stolt över, i stället för att maximera njutning eller lycka. Men hur ska man tänka om man tänker bortom oskuld?
Problemet ligger i själva stoltheten, närmare bestämt prestigen. Det handlar inte längre om att vara befläckad eller inte (när det gäller imperativet att bli av med "oskulden") utan att sex, framförallt för män, anses som befattat med status, en framgångssaga. Att aldrig någonsin ha haft sex är således ett misslyckande och tecken på låg status.
Nachac: utan att sex, framförallt för män, anses som befattat med status, en framgångssaga. Att aldrig någonsin ha haft sex är således ett misslyckande och tecken på låg status.
Eller för kvinnor, där det är befläckande både att ha och inte ha sex.
MissAnox: Eller för kvinnor, där det är befläckande både att ha och inte ha sex.
Det ena är befläckande och det andra ett misslyckande. En kombinerad konsekvens av den traditionella praktiken av kvinnodubbelbestraffning och kvinnlig sexuell frigörelse.
Nachac: Det ena är befläckande och det andra ett misslyckande. En kombinerad konsekvens av den traditionella praktiken av kvinnodubbelbestraffning och kvinnlig sexuell frigörelse.
aa
Nachac: Problemet ligger i själva stoltheten, närmare bestämt prestigen.
Stolthet för mig har ingen manipulativ status, det handlar om att uttrycka sig som man gör utan att försöka dölja svagheter och stå upp för det man gör inför sigsjälv. Prestige däremot handlar om att dölja svargheter och försöka ge en bra bild om sigsjälv inför andra. Så tänker jag spontant på skillnaden, så din invänding håller inte enligt mig givet hur jag använder orden.
MissAnox: . Är det inte paradoxalt på så sätt att stolthet och det som förknippas till stolthet är ett medel för njutning och välbefinnande?
Problemet att fokusera på njutning, välbefinnande och lycka är att det är saker som du har mer begränsad kontroll över än stolthet. I relation med andra så styrs dina handlingar lättare på kortsiktiga lösningar om du fokusera på njutning, du kanske exempelvis inte vill ta tag i problem eller vad du identiferar som nödvändigt, för att det inte känns så kul eller lustfyllt.
En tanke som kom till mig nu, om man är genuint stolt, då känner man ingen skam, och är det inte precis skam som förstör människors relationer till sex? Oskuld = skamligt osv
bra tråd
