Fröken Grå:

Om du bara får "småpotatis" så har du ingen aning om vad du snackar om, då vet du inte hur illa det är. Tycker att det är jävligt löjligt att du generaliserar och går omkring och säger att du vet precis hur det känns och att det inte är så farligt när du inte ens upplevt en allvarlig attack själv.

Håll bara käften. Ser du inte att jag lagt ner diskussionen för länge sen?

Kom inte och säg att jag inte vet vad smärta och ångest är. På bara ett par år har jag tvingats gå igenom sånt som du bara kan drömma om.

jenkannn:

Ibland kan jag sitta stirrandes utan att höra eller märka någonting runt omkring mig, som att jag befinner mig nån helt annanstans. Vid vissa tillfällen kan jag se en person framför mig, jag är nästan säker på att det är han

Låter som 2an unde PTSD
"Karakteristiskt för PTSD är att symtomen visar sig först efter en tid och inte omedelbart efter själva händelsen.

1.återkommande, påträngande och plågsamma minnesbilder, tankar eller perceptioner relaterade till händelsen. återkommande mardrömmar om händelsen.
2.handlingar eller känslor som om den traumatiska händelsen inträffar på nytt (en känsla av att återuppleva händelsen, illusioner, hallucinationer och dissociativa flashbackupplevelser.
3.intensivt psykiskt obehag inför inre eller yttre signaler som symboliserar eller liknar någon aspekt av den traumatiska händelsen"

Tror panikångesten är en del av PTSDn och den kommer trappas av om du bearbetar händelsen eftersom du då inte blir lika lättriggad. Alltså rädslan för att bli rädd skapar en ond cirkel.