lemuu:
nej precis.. inte ens läkarna hade ju fan hört talas om det... eller sett nåt liknande, kom sönderslagen till bup och helt, äcklig, kunde ju inte duscha , borsta tänderna, äta , byta kläder, så ja..... eller kunde det men det tog åratal och upprepa allt jag skulle göra så det var därför.
jobbigt
lemuu:
hoppas han stannar där eller så och inte blir värre isf ,
han går på sertralin och mår väldigt bra just nu
Hänskapt:
han går på sertralin och mår väldigt bra just nu
gick på sertralin innan..
kallprat:
Hade du bacillskräck även när du hade extrema tvångstankar eller kom den efteråt?
efteråt.
kallprat:
Den "rädda" genen har sedan förts vidare och råkar gå till öerdrift hos vissa "känsligare" människor.
mm precis, har alltid vart svag eller så, var sjukt blyg när jag var liten, fick hjälp för de till o med av lärare o så.. har en lillsyrra som är lite utvecklingsstörd o de har nog också tagit på en, saknad kärlek kanske osv, inte lika mycket uppmärksamhet du vet o få ta hand om henne o.s.v
lemuu:
mm precis, har alltid vart svag eller så, var sjukt blyg när jag var liten, fick hjälp för de till o med av lärare o så.. har en lillsyrra som är lite utvecklingsstörd o de har nog också tagit på en, saknad kärlek kanske osv, inte lika mycket uppmärksamhet du vet o få ta hand om henne o.s.v
Ja det är mycket som spelar in, mycket att klara ut.
lemuu:
efteråt.
Kan det vara så att tvångstankarna övergick till bacillskräck?
kallprat:
Ja det är mycket som spelar in, mycket att klara ut.
precis.
kallprat:
Kan det vara så att tvångstankarna övergick till bacillskräck?
jadu, efter jag klarat av mina tvångstankar, kom det där istället..
Känner igen mig i mycket du skriver, lider själv av en väldigt svår OCD.
Dricker dock inte alkohol alls, med mina mediciner, som ändå ger väldigt mycket biverkningar.
Ofta vill man bara ge upp, då knappt tunga mediciner fungerar. Jag skulle vilja slita alla tvångstankar ut kroppen, men så lätt är det ju inte... :/ Jag tror (i alla fall för mig) att man blivit ett med OCD 'n. Man är liksom inte jag med en sjukdom - utan sjukdomen själv. Varje gång jag missar en tvångshandling (händer sällan, men det händer) då tänker jag nästan "...håller jag på att förlora mig själv?". Usch, jag hoppas det löser sig för dig, att du slipper alla vidriga tvångstankar.
Keep on fighting! *hjärta*
Tråden låst på grund av inaktivitet