BadAssLezbo:

nä ja vet, kände bara för att klaga, var skitsur för att de hade kommit tillbaka igen

Haha ah, lugnt. jag hade skitjobbiga tvångstankar när jag var liten, men de gick i varje fall över vad har du för några?

Complicated:

ja men det är ju inte rent amfetamin du tar? det är ju amfetaminliknande ämnen i både concerta i ritalin, så tänkte att det är någon av dem du får?

Det står enbart amfetamin på burkarna, så jag antar att det är amfetamin

Complicated:

I drygt ett år Höjde nyss till 80mg som är maxdosen för min vikt.

Okej, men det är ju nästan lika länge som du på pappret fick veta diagnosen ju?

Volvo4life:

Det står enbart amfetamin på burkarna, så jag antar att det är amfetamin

haha, allvarlig? Weird!

Volvo4life:

Okej, men det är ju nästan lika länge som du på pappret fick veta diagnosen ju?

Jajo, käkade väl concerta i ett par månader tills jag fick åka till sjukhuset en eftermiddag 😛 Sen dess har jag käkat straterra.

Complicated:

Haha ah, lugnt. jag hade skitjobbiga tvångstankar när jag var liten, men de gick i varje fall över

bra d

Complicated:

vad har du för några?

har såna här konstiga saker som att jag tex måste skriva saker på ett typ "lufttangentbord", måste rabbla/tänka en massa random ord, är skiträdd för a-brunnar, måste äta på ett visst vis och sånt, va hade du för några?

farbror gugge:

känns som att typ 50% av alla är diagnosticerade med adhd idag, så inte speciellt förvånande. + ot fattar ej hur någon kan tycka om honom.

Complicated:

Fler och fler får diagnos och hjälp, vilket är otroligt bra. Det är inte fler som får adhd, det är mörker antalet som minskar.

Jo jag vet att det knappast är vanligare med det idag än för 20 år sen men däremot tror jag många kastas på diagnosen felaktigt.
påstår inget om någon specifik här, men jag tror ändå det missbrukas om än så litet

Complicated:

. Haha, tro mig, vi är speciella

mjeah...folk med borderline är speciella...

Complicated:

haha, allvarlig? Weird!

100% seriös.

Complicated:

Jajo, käkade väl concerta i ett par månader tills jag fick åka till sjukhuset en eftermiddag 😛 Sen dess har jag käkat straterra.

Okej

Nu har jag fått besked om att jag ska göra om tester i höst. Läkare ska gräva runt i gamla journaler, mappar och pärmar. Och sen ska resultat jämföras och stämmas av. Blir väll inte klart förrän nästa år

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3654&artikel=4298367

"Inom Barn- och ungdomspsykiatrin i NU-sjukvården ökar diagnoserna av ADHD för barn och ungdomar kraftigt, vilket också Socialstyrelsens statistik visar."

http://www.dn.se/sthlm/allt-fler-barn-utreds-for-adhd

"...Dessutom menar hon att medvetenheten om ADHD är mycket större i dag, både bland föräldrar samt skol- och vårdpersonal. Barn som tidigare inte fått hjälp har numera bättre möjligheter."

http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=38724&a=118407&l=sv

"Antalet nya adhd-diagnoser i Sverige har ökat kraftigt under de senaste åren. Enligt Susanne Bejerot kan man tala om en explosion, med mycket högt tryck på de vuxenmottagningar som finns. En förklaring är att flera fall upptäcks eftersom medvetenheten kring funktionsnedsättningen har ökat i psykiatrin och samhället i stort, särskilt när det gäller adhd hos vuxna.

- Jag tror också att samhället har blivit mindre tillåtande för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det gör att problem som annars inte skulle märkas blir större, säger hon."

Som sagt, fler får hjälp, vilket är jätte bra

Pappbox:

tror jag många kastas på diagnosen felaktigt.
påstår inget om någon specifik här, men jag tror ändå det missbrukas om än så litet

Kanske, har inte stött på någon som personligen ansett ha fått en felaktig adhd-diagnos.

Däremot vet att jag att det är ett vanligt fenomen att en del som får sin diagnos inte vill ta till sig den.. att vissa helt enkelt vägrar att erkänna för sig själv och sin omgivning att man inte är perfekt utan faktiskt har ett funktionshinder. Vilket jag anser är att sabba för sig själv.

Volvo4life:

100% seriös.

Hm I minimala doser antar jag?

Volvo4life:

Okej

Nu har jag fått besked om att jag ska göra om tester i höst. Läkare ska gräva runt i gamla journaler, mappar och pärmar. Och sen ska resultat jämföras och stämmas av. Blir väll inte klart förrän nästa år

Ah, kan tänka mig det ja..
Hur känns det? Jobbigt eller något att inte gå runt och oroa sig för?

BadAssLezbo:

har såna här konstiga saker som att jag tex måste skriva saker på ett typ "lufttangentbord", måste rabbla/tänka en massa random ord, är skiträdd för a-brunnar, måste äta på ett visst vis och sånt, va hade du för några?

Aha okej. Nej jag hade tvångstankar om att a-brunnar, saker jag var tvungen att tänka och att jag typ hela tiden fick tankar som "nu måste jag hinna till den lyktstolpen inom 10sek annars kommer hela min familj att dö" osv. Skitjobbigt, beskrev det för en kompis en gång, som en gubbe som satt inne i huvudet på mig som jag bråkade med hela tiden för att gubben ville bestämma vad jag skulle göra hela tiden

Trodde jag var fullständigt tokig men såhär i efterhand har jag hört det är vanligt bland barn.

Complicated:

Däremot vet att jag att det är ett vanligt fenomen att en del som får sin diagnos inte vill ta till sig den.. att vissa helt enkelt vägrar att erkänna för sig själv och sin omgivning att man inte är perfekt utan faktiskt har ett funktionshinder. Vilket jag anser är att sabba för sig själv.

går väl åt båda hållen men jag vet inte så mkt om personer med just ADHD för jag träffar inga

Complicated:

Trodde jag var fullständigt tokig men såhär i efterhand har jag hört det är vanligt bland barn.

ah trodde oxå att ja var galen, tills jag fick höra att det fanns något som hette tvångstankr

Complicated:

som en gubbe som satt inne i huvudet på mig som jag bråkade med hela tiden för att gubben ville bestämma vad jag skulle göra hela tiden

jöbbigt, mina kompisar tyckte bara jag vara konstig när ja försökte förklara i typ tvåan

Vad förvånad man blir..

Complicated:

Hm I minimala doser antar jag?

5mg 1x2-3ggr/dag. Tre vardagar och 2 på helger, av anledningen att jag sover så länge då

Complicated:

Ah, kan tänka mig det ja..
Hur känns det? Jobbigt eller något att inte gå runt och oroa sig för?

Det jobbiga är själva väntetiden. Den gör mig nervös, och därför lättretlig Jag vill veta vad jag har, såklart. Men samtidigt undrar jag ju då hur jag tar det, beroende på resultat. Jag har det senaste året börjat acceptera diagnosen och kan nu se det/den som en del av mig. I värsta fall ställs min bild av mig själv på tvärkant