inte för att jag på något sätt har behovet av att köra till det än mer, men jag får knappt nog av att glorifiera sig och tramsa runt som en annan maniac
allt jag gör är av en orsak, och just nu är det därför det blir så knäppt
jag har inte mycket att komma med, inte mycket att få heller
men jag försöker hela tiden, trots att jag inte orkar
jag borde orka så mycket, bygga ett slott där andra tältar
men det går inte
det går
men jag är blind
jag gillar att placera saker
främst personer
främst mig själv
jag gillar att stryka sin identitet; släppa loss
skådespel, personifiering, uppenbarelse, bebyggelse
men ibland krånglar det
jag har inte varit här förut och kommer aldrig förut vara på något ställe jag varit på förut, precis som alla andra
men är det något att bry sig om egentligen...? nej
man måste framåt inåt
vet snart inte varför jag fortsätter "fördärva för mig sj" men lite kul är det allt
ha det gött allihopa