Den här texten blev inte som jag tänkt mig, hade fantiserat om en superolig och häftig text som alla skulle älska men det blev lite mer som en vanlig skoltext. Om någon har något förslag hur man kan göra den roligare och mer ungdomlig tar jag gärna emot dem.

1921 var året då alla i Sverige, oavsett kön, fick hoppa i träskorna och gå till valurnorna. Sedan dess har vi haft tjugoåtta andra riksdagsval. Några partier har kommit och gått men de flesta har faktiskt hållit sig stadigt kvar. Sverige har haft ett par skandaler, däribland kanske den mest kända Tobleroneaffären i spetsen. Här kommer en liten snabb redovisning om vad som hänt sedan det ljuva 1900-talet.

Låt mig först fastställa den mest elementära frågan av dem alla "Vem är jag?" och med "jag" menas i detta fall, Sverige. Sverige är en så kallat representativ demokrati. Detta betyder att folket styr genom att gå till val och välja partier som får leda landet. Om man exempelvis röstar på Vänsterpartiet så visar man att man står bakom vad Lars Ohly säger.

Det största partiet i Sveriges historia har varit Socialdemokraterna som mellan åren 1932 och 1976 styrde Sverige med "Den svenska modellen" som sitt ledmotiv. Den svenska modellen innebär att staten inför regler som gör att de kan styra lite hur företag utvecklas och att det finns en väl utvecklad offentlig sektor. De kan alltså planera lite hur ekonomin ska se ut istället för att göra som högerpartierna och låta ekonomin sköta sig själv med en grund i "utbud och efterfrågan".

1976 blev det en borgerlig seger i valet och de satt i två mandatperioder, det vill säga åtta år. Denna regering med Centerpartiet som största parti var inte så extrem och man frångick inte Socialdemokraternas ”svenska modell” så mycket. Sedan var det dags för socialdemokratisk regering igen mellan 1982-1991 med först Olof Palme som statsminister. Han satt fram tills han blev mördad den 28 februari 1986 och efterträddes då av Ingvar Carlsson.

Ingvar var allmänt sedd som en bra statsminister och vann även respekt utanför sitt parti men han fick det tufft på grund av den finanskris som byggdes upp och hade sitt utbrott i början av 1990. Vid valet 1991 fick Socialdemokraterna ett rekordlågt antal röster och de borgerliga med Carl Bildt tog över makten. Vid valet 1991 var det ett nytt parti som fick hela 6.7 % av rösterna och därmed fick fler röster än både Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Detta var Ny Demokrati med Skaragubben Bert Karlsson som en av grundarna. De förespråkade sänkta skatter och en tuffare flyktingpolitik.

Carl Bildt förklarade att Sverige nu skulle styras på ett annat sätt när man sa: ”Men nu är kollektivismens tid slut. I vårt Sverige kommer samhället alltid att vara större än staten.” På grund av den stora ekonomiska krisen så satte regeringen in ett krispaket som innebar bland annat att man inte sänkte skatten som annars brukar vare de borgligas viktigaste fråga.

1994 års valkampanj var tuff för regeringen. Först hade man ett budgetunderskott på 170 miljarder kronor och antalet arbetslösa var ungefär lika många som det är idag: 600 000. Sist men inte minst så avgick miljöministern bara tre månader innan valet på grund av beslutet att bygga Öresundsbron.

Att de röd-gröna vann valet kom inte som någon chock och Ingvar Carlsson var tillbaka som statsminister. En av Ingvars största bedrifter under sin karriär var att Sverige anslöt sig till EU 1995. Valet om detta hade hållits 1994 och ja-sägarna vann med 52 %. 1996 avgick Carlsson frivilligt och skulle ha efterföljts av Mona Sahlin om det inte varit för Tobleroneaffären då hon handlat med statens kontokort (bland annat två Toblerone). Hon drog tillbaka sin kandidatur och Göran Persson blev istället ny statsminister.

Vid den här tiden var det väldigt optimistiskt i Sverige, de dåliga tiderna hade vänt, arbetslösheten minskat och människorna hade mera pengar. Göran hade flyt som kunde leva på att den nu var bra tider och han blev ganska omtyckt i landet. Vid valet 1998 kunde han sitta kvar. Detta mycket tack vare att Vänsterpartiet med Gudrun Schyman i spetsen fick hela 12 % av rösterna vilket var dubbelt så mycket som de fått fyra år innan.

Mycket tack vare den goda ekonomin som gjorde att regeringen kunde hålla sina vallöften blev de omvalda vid valet 2002. Moderaterna gjorde ett dåligt val och fick endast 15 % av rösterna.

Nu kommer vi fram till det första riksdagsvalet som jag minns väl, året var 2006 och de borgerliga partierna visade en mer förenad front under namnet ”Allians för Sverige”. Moderaterna hade genomgått en renovering sedan det förra katastrofvalet och kallade sig nu för Nya Moderaterna med sloganen ”Sveriges nya arbetarparti”. Allt detta lyckades mycket bra och Moderaterna fick hela 26 % av rösterna och Sveriges nya statsminister hette Fredrik Reinfeldt.

Så, nu har denna lilla resa i svensk politisk historia fört oss fram till det allra viktigaste: årets val. Den 19 september är valdagen. Enligt opinionsmätningarna är det väldigt jämt och det väntas bli ett riktigt jämt val i höst. Så, ni över 18 år, lägg gärna ner lite tid och läs på om partierna så ni kan göra er själva rättvisa och rösta i höst. För annars lägger ni er röst i någon annans händer.