Jag är en relativt ny medlem här, och jag vill gärna ha så mycket hjälp som möjligt för att jag ska må bra igen.
Allt började år 2005 då mina föräldrar skilde sig, allt var verkligen skit för mig och jag tog det väldigt hårt eftersom jag älskade att se mina föräldrar tillsammans. Jag glömmer aldrig den dagen. Mamma och pappa stod i köket och verkligen skrek åt varandra. Pappa skrek en massa skällsord mot mamma såsom hora. Det var det enda ordet jag uppfattade. Sedan dess har pappa hela tiden försökt få mig att inse att mamma inte är en bra mamma, att hon inte bryr sig om mig alls. Det har jag insett nu. För ungefär ett år sedan skilde hon sig från sin dåvarande man som hon var gift med i två år. Det värsta var att jag hade rummet precis bredvid dom i en lägenhet och jag hörde när dom hade sex. Hon stönade inte nådigt, nästintill skrek. Inte av smärta, utan av njutning och det gav mig ärr för livet. Samma sak är det med pappa, men han är ialla fall lite respektabel av sig och säger att jag ska gå till min kompis.
Det har hänt flera gånger att mamma bjuder hem killar som verkar jätte snälla, men sen mot kvällen så har dom sex. Hon är så högljudd, nästan som att hon VILL att jag ska höra henne. Alltså, det gör så ont inom mig. Jag mår inte bra av det här. Jag vill inte ha fler ärr av det här. Jag orkar verkligen inte mer. Jag vet inte vad jag ska göra för att må bättre. Jag har försökt att prata med mamma, men hon bryr sig helt enkelt inte. Hon säger bara att jag ska lyssna på musik eller försöka sova ialla fall. Men det går inte. Hon överröstar tillochmed min musik. Jag vet att sex ska vara något vackert full med känslor, men när mamma har sex är det knappast med känslor. Utan hon har sex för att hon behöver det. Hon är helt enkelt en hora sen hon blev singel, och jag gillar det inte. Hon visar ingen hänsyn till mig alls när det kommer till sex och sånt. Hon håller inte det hon lovar och jag orkar inte se henne som en mamma längre. Jag orkar inte se killarna hon hela tiden bjuder hem när jag är hemma utan att fråga mig om det är okej. Pappa frågar ialla fall om det är okej om han bjuder hem någon, och då accepterar jag ju det. Men så gör inte mamma, hon har aldrig gjort så.
Sen skilsmässan har jag varit väldigt deprimerad och psykologer misstänker att jag har ett självskadebeteende pga allt som hänt mig. År 2008 förlorade jag min bästis Matilda i självmord, och det gjorde bara saker värre och värre. Nu är jag på gränsen på att ge upp allting om det inte blir bättre. Jag orkar helt enkelt inte mer.
Snälla, hjälp mig.
Tycker att du ska gå in i hennes rum under akten och skrika hysteriskt.
Skulle ens det fungera?
tomsbitch:
Skulle ens det fungera?
Troligen inte. Men tillslut skulle hon sluta ta hem killar.
tomsbitch:
Nu är jag på gränsen på att ge upp allting om det inte blir bättre. Jag orkar helt enkelt inte mer.
Du vet ju hur ont det gjorde att mista din bästis, vill du verkligen göra andra den skadan?
Be far din att ha full vårdnad?
tomsbitch:
Skulle ens det fungera?
Bara att bita ihop ![[smile]](/img/smilies/smile.gif)
Du har ingen kompis eller så du kan bo hos/med? Gå till socialen om inte annat - vet inte vad de kan göra för att hjälpa dig, men det är i alla fall värt ett försök.
Fyfan vad respektlöst av din mamma!
Penstrokes:
Gå till socialen om inte annat - vet inte vad de kan göra för att hjälpa dig, men det är i alla fall värt ett försök.
Macktorsken:
Tycker att du ska gå in i hennes rum under akten och skrika hysteriskt.
tror det med. Om hon inte lyssnar på dig om vad du känner så är de inte bara o bita ihop. Samla ihop mod o säg ifrån, berätta för henna hur du känner. Att du tycker att de är väldigt jobbigt och att du mår skit över att hon håller på med det hon gör. om hon skiter i det..så skulle jag bli så jävla förbannad att ja skulle slå till henne, .. du är en person med känslor och hon bör visa hänsyn till vad du vill också men din mamma verkar inte förstå det. Hon verkar vara uppe i sin egen lilla värd någonstans.. berätta för någon du litar på, någon som du vet alltid är där för dig om det skulle hända något. Berätta för den personen att du mår dåligt över skilsmässan och din mammas beteende och att du inte vet vad du ska göra, att du behöver en att prata med. För det är väldigt skönt att prata med någon om saker man tycker är jobbiga, jag lovar dig:)
jag förlorade en kompis, han hoppade framför ett tåg han var 12 och jag 13. Han var kär i mig och han frågade chans på mig varje dag..han gav mig pennor, suddigum, och ett hjärta där det stod: världens bästa tjej på, jag har kvar det hjärtat än i dag. Men jag var inte kär i honom, jag ville bara vara kompisar. och så tog han livet av sig..han vara bara 12 år.. jag fattar inte.. orkar inte fatta. Livet är skit, bara att acceptera det. Fast man ska aldrig glömma att de finns hop och lycka. det finns alltid lite ljus i mörkret.
Och jag som tyckte att jag hade problem ![[crazy]](/img/smilies/crazy.gif)
Om jag hade en nära vän som dog skulle jag ha tagit livet av mig 😛 Och din morsa som gör allt hon gör verkar lite galet. Men försök att se henne som en idiot eller nått som inte är värd din uppmärksamhet, ignorera henne. Och gör nått som h*n macktorsken sa, skrik eller allmänt förstör för din morsa när hon håller på så att hon fattar att hon inte kan fortsätta. kjam
upponer:
han hoppade framför ett tåg han var 12
Fyfan vad hemskt, lite elakt av han att ta självmord dock, men mår man skit så mår man 😛
Men du kunde ju inte ha vetat å ingen idé att älta vad som hänt blabla ^^
hejpej123:
Men du kunde ju inte ha vetat å ingen idé att älta vad som hänt blabla
precis
Tack för alla svar och tips, ni hjälpte verkligen! ![[bigsmile]](/img/smilies/bigsmile.gif)
det ordnar sig, det tar bara lite tid att läka alla såren
Macktorsken:
Skulle ens det fungera?
ja, kanske
