Här kommer en liten smygtitt från min senaste berättelse som jag håller på och skriver har inte kommit så långt än så ni får bara ett litet smakprov bara för att jag har tråkigtXD

Huset var alldeles tyst. Det enda som bröt tystnaden var knarrandet av brädor som då och då gav ifrån sig små ljud under tyngden av den smygande kvinnan. Allt var färdigt, nu var stunden inne att ge sig av.
Hon tassade fram till sängen och såg ner på den lilla varelsen som hon kommit att älska så högt. De guldbruna lockarna föll fram över axlarna när hon rättade till lakanen och kysste den lilla på pannan.
Förlåt mig, tänkte hon, jag önskar så att jag kunnat ta dig med. Men det är för farligt, du får det bäst här.
Hon kände hur ögonen tårades när hon en sista gång rörde vid den lilla kinden. Jag har svurit att finna honom, även om han redan har gjort klart för mig vad det skulle innebära. Och om ödet så vill, så ses vi igen! Ta hand om dig mitt barn, jag kommer alltid att älska dig, det vet du!
Därmed tvingade hon sig att lämna rummet.
När hon öppnade ytterdörren huttrade hon till lite i den kalla höstnatten, rättade till reskappan och tog sig smidigt upp på hästen.