Lyssnade på Sinnessjukt där en representant ifrån Suicide Zero var med. De diskuterade ett projekt i Miami som fått ned självmordsstatistiken bland skolungdomar med 90 %. Vissa år hade de där inte ens några självmord. Projektet handlar kortfattat om att man upptäcker ungdomar som mår dåligt i ett tidigt skede, ger omedelbar hjälp och hjälpen fortskrider tills dess att man mår bättre. Projektet bygger bland annat på att det ska finnas tillgänglig kurator, psykolog och psykiatriker på skolan i rätt omfattning. (Till exempel en kurator per 275–400 elever) Det ska finnas vetenskapligt belagd livskunskap i läroplanen och denna ska utföras av kuratorn för att skapa förtroende hos eleverna till denna om de skulle må dåligt. Livskunskapen är också viktig för att eleverna ska kunna lösa naturliga problem som uppstår i livet. Kuratorn ska också hålla i samtalsgrupper för till exempel ungdomar med drogproblematik eller missbruk i familjen. Lärarna ska vara utbildade i att se varningstecken när elever mår dåligt och dessa ska bemötas på rätt sätt samt snabbt komma i kontakt med kurator.
(Projektet i sin helhet går att läsa om här av Alfred Skogberg)
Miamimodellen har inte än prövats i någon svensk skola. Det finns ingen pågående projekt eller modell i skolan som fått effekter på samma sätt som i Miami.
Hur ser kontakten med kuratorn ut på din skola? Vet du vem det är, vart den sitter och har du något förtroende till den? Känner du dig sedd av dina lärare, till exempel om du mår dåligt? Reagerar de/skulle de reagera om du gjorde det? Är du nöjd hur med det ser ut nu eller skulle du vilja ha det på ett annat sätt?
(Om man inte längre går i högstadie/gymnasie kan man ju tänka sig tillbaka)
Vet vem hon är men inte när hon är i min skola, delar med systerskolan....
Säger man så? Systerskola?
SvenskWithAttitude:
Vet vem hon är men inte när hon är i min skola, delar med systerskolan....Säger man så? Systerskola?
Ah är nog rätt vanligt. Hur många går de på de två skolorna då?
Ja systerskola rättas inte när jag skriver det iaf
Lounge:
Ah är nog rätt vanligt. Hur många går de på de två skolorna då?Ja systerskola rättas inte när jag skriver det iaf
400-500 tror jag.
gillade inte vår kurator. efter jag slutat gå hos henne så kom hon o prata med mig i cafeterian och frågade hur det gick och sa att vissa grejer kan man inte släppa
Berit:
gillade inte vår kurator. efter jag slutat gå hos henne så kom hon o prata med mig i cafeterian och frågade hur det gick och sa att vissa grejer kan man inte släppa
tystnadsplikt någon? vad märkligt, hört ås många sådana där historier. kompetensen hos somliga kuratorer verkar inte på topp.
SvenskWithAttitude:
400-500 tror jag.
ah då är det kanske ganska lämpligt att dela, fast blir ju knäppt samtidigt att inte veta när hon är där
Gillar inte att grejen med skolkuratorer går runt i skolan och börjat prata med dem som varit hos den och pratat. Eller så länge eleven inte sagt att det är okej innan
Minns att kuratorn i mitt gymnasium gick fram till min klasskamrat och började prata om typ ingenting. Ganska bra sätt att outa någon
Klasskamraten ville inte svara på våra frågor om varför kuratorn verkade känna honom
Hade inget som helst förtroende för kuratorn, ironiskt eftersom jag överväger att bli en.
Har inget koll på hur det är med kurator och så. För mig är skolan bara ett ställe att lära sig saker, och det är så jag vill ha det. Mina problem är mina egna att ta hand om.
Behöver ju uppenbarligen göras något omfattande politiskt för att motverka ungas allt försämrade psykiska hälsa. Känns inte som politiker riktigt inser hur utbredd den psykiska ohälsan är bland dagens ungdomar.
superpojken:
Gillar inte att grejen med skolkuratorer går runt i skolan och börjat prata med dem som varit hos den och pratat. Eller så länge eleven inte sagt att det är okej innanMinns att kuratorn i mitt gymnasium gick fram till min klasskamrat och började prata om typ ingenting. Ganska bra sätt att outa någon
Klasskamraten ville inte svara på våra frågor om varför kuratorn verkade känna honom
Oj vilket snedsteg. Det är ju verkligen inte okej. Riktlinjerna brukar vara att man bara ska hälsa som kurator om, som i detta fall, klasskamraten hälsar. Annars blir det som du beskriver lätt jobbiga situationer för den som inte vill bli outad.
InABox:
Hade inget som helst förtroende för kuratorn, ironiskt eftersom jag överväger att bli en.
Du kanske vet vilken bild du inte vill sträva efter liksom. Göra det rätt. (Vad kul att du vill bli kurator, verkar vara ett intressant jobb)
Ruttenfisk:
Har inget koll på hur det är med kurator och så. För mig är skolan bara ett ställe att lära sig saker, och det är så jag vill ha det. Mina problem är mina egna att ta hand om.
Men om man säger såhär, barnens/ungdomens liv kretsar till stor del kring skolan. Om denna börjar må dåligt, hur får den lättast information om vart den kan vända sig om inte via en naturlig kanal som skolan? Hur fångas barn som har t.ex. missbrukande föräldrar upp, om inte av skolan? Hur viktigt är inte livskunskap jämfört med typ avancerad matematik - när det ligger en stor vikt i att lära sig om hur man handskas med livet för alla jämfört med väldigt få som kommer ha nytta av mer avancerad matematik i framtida livet? Det finns mycket av värde som skolan kan bidra till.
Niklas:
Behöver ju uppenbarligen göras något omfattande politiskt för att motverka ungas allt försämrade psykiska hälsa. Känns inte som politiker riktigt inser hur utbredd den psykiska ohälsan är bland dagens ungdomar.
De inser nog, men de väntar med ingripanden tills det är riktigt illa. När man kanske blivit psykiskt sjuk. Det paradoxala är att man då kostar mer pengar än om man skulle ha fångat upp den som mådde dåligt tidigare. Behöver göras mycket mer ja
Känner mig inte särskilt sedd av mina lärare. Det är ju de som gör att jag mår dåligt.
Lounge: De inser nog, men de väntar med ingripanden tills det är riktigt illa. När man kanske blivit psykiskt sjuk. Det paradoxala är att man då kostar mer pengar än om man skulle ha fångat upp den som mådde dåligt tidigare. Behöver göras mycket mer ja
Jag tänker liksom en landsomfattande krisplan för att stoppa den ökade psykiska ohälsan bland unga, alltså från politiskt håll. Där man liksom konstaterar att utvecklingen är på väg åt helt fel håll och att något kollektivt måste göras från samhällets sida. Det är ju verkligen helt sjukt hur många unga som går igenom hela tonåren med ångest och depression och som inte upplever att de får tillräckligt med hjälp.
episode:
Känner mig inte särskilt sedd av mina lärare. Det är ju de som gör att jag mår dåligt.
Det låter inte som bra lärare som får dig att må dåligt.
Niklas: ag tänker liksom en landsomfattande krisplan för att stoppa den ökade psykiska ohälsan bland unga, alltså från politiskt håll. Där man liksom konstaterar att utvecklingen är på väg åt helt fel håll och att något kollektivt måste göras från samhällets sida. Det är ju verkligen helt sjukt hur många unga som går igenom hela tonåren med ångest och depression och som inte upplever att de får tillräckligt med hjälp.
Ja det är helt sjukt. Det är helt bedrövligt. Jag tror också att det verkligen behöver göras något landsomfattande politiskt. Vad jag har förstått så är det enbart vissa projekt som prövas i olika kommuner hipp som happ. Det verkar inte finnas några tydliga riktlinjer. Men det tycks ju vara på gång i alla fall. Om än går det för segt. Det här programmet som prövats skulle ju t.ex. vara underbart om alla svenska skolor anammade:
http://ki.se/nyheter/sjalvmordsforsok-hos-unga-kan-minskas-med-50-procent
Lounge: Ja det är helt sjukt. Det är helt bedrövligt. Jag tror också att det verkligen behöver göras något landsomfattande politiskt. Vad jag har förstått så är det enbart vissa projekt som prövas i olika kommuner hipp som happ. Det verkar inte finnas några tydliga riktlinjer. Men det tycks ju vara på gång i alla fall. Om än går det för segt. Det här programmet som prövats skulle ju t.ex. vara uppenbart om alla svenska skolor anammade:
http://ki.se/nyheter/sjalvmordsforsok-hos-unga-kan-minskas-med-50-procent
Ja precis. Sedan är det ju inte heller bara självmord per se som ska motverkas utan psykisk ohälsa i största allmänhet, som ju är det som ökar allra mest. Och det går ju såklart hand i hand.