Niklas: Ja precis. Sedan är det ju inte heller bara självmord per se som ska motverkas utan psykisk ohälsa i största allmänhet, som ju är det som ökar allra mest. Och det går ju såklart hand i hand.
Tror att arbeta suicidpreventivt i detta fall innebär just att man börjar i roten. Som att lärare utbildas att se tecken på psykisk ohälsa. Lite skevt namnval kanske men handlar väl om att det är den yttersta konsekvensen av psykisk ohälsa. Handlar inte om att man enbart ska försöka hålla någon att ta livet av sig och nöja sig med det. (Det är väl det alla slutna psykiatriavdelningar ägnar sig åt tänkte jag skriva host host)
Lounge:
Men om man säger såhär, barnens/ungdomens liv kretsar till stor del kring skolan. Om denna börjar må dåligt, hur får den lättast information om vart den kan vända sig om inte via en naturlig kanal som skolan? Hur fångas barn som har t.ex. missbrukande föräldrar upp, om inte av skolan? Hur viktigt är inte livskunskap jämfört med typ avancerad matematik - när det ligger en stor vikt i att lära sig om hur man handskas med livet för alla jämfört med väldigt få som kommer ha nytta av mer avancerad matematik i framtida livet? Det finns mycket av värde som skolan kan bidra till.
Pratade bara om hur jag vill att skolan ska vara för mig. Självklart har olika personer olika förutsättningar och behov, och jag har inget emot att de får den anpassningen så länge jag inte måste gå på någon obligatorisk livskunskap eller om det går ut över min matematik. Matematik är någonting jag vill lära mig i skolan, livskunskap vill jag lära mig själv av att leva.
Sen är jag ändå nöjd med hur min skola/mitt gymnasium har hanterat det. Självklart erbjuds ju hjälp vid behov, men fokus har ändå legat på att göra skolan till mer av en frizon där man glömmer bort ens personliga problem och istället fokuserar på just det akademiska.
tycker vi börjar med att ta bort skolplikten
därefter plockar vi bort alla regler som hindrar människor från att starta egna skolor, nätbaserade såväl som platsbundna med samlingslokaler.
Lounge: Du kanske vet vilken bild du inte vill sträva efter liksom. Göra det rätt. (Vad kul att du vill bli kurator, verkar vara ett intressant jobb)
Jo, antagligen. Ja, om inte annat ett steg på vägen!
Lounge:
Det låter inte som bra lärare som får dig att må dåligt.Ja det är helt sjukt. Det är helt bedrövligt. Jag tror också att det verkligen behöver göras något landsomfattande politiskt. Vad jag har förstått så är det enbart vissa projekt som prövas i olika kommuner hipp som happ. Det verkar inte finnas några tydliga riktlinjer. Men det tycks ju vara på gång i alla fall. Om än går det för segt. Det här programmet som prövats skulle ju t.ex. vara underbart om alla svenska skolor anammade:
http://ki.se/nyheter/sjalvmordsforsok-hos-unga-kan-minskas-med-50-procent
Det var menat lite på skämt. Jag syftade på betygshets med mera.Fast när jag tänker efter ligger det kanske lite sanning i det.
Det hade varit nyttigt för mig personligen att ha en vuxen människa att prata med och bolla tankar och så när jag gick i skolan. Men har svårt att se att nån stereotypisk kurator hade kunnat ingiva det förtroendet. Tycker dock det låter vettigt att iallafall försöka förbättra relationen mellan elever och kuratorer och framför allt göra det till mindre av en grej att gå och prata med dessa.
träffade skolkuratorn 2 ggr hon var snäll fattade att jag inte ville sänka mina betygsmål typ. vet dock inte huruvida hon va särskilt bra på att se problemen hos eleverna utanför sitt eget rum osv.
