Jag vet inte vad jag ska göra, jag är så fruktansvärt jävla trött på att bli tagen för givet, att "vänner" struntar i mig. Jag känner mig så jäkla utanför och ingen verkar ha ork att bry sej eller ta snacket med mig "hur är det?". Jag duger när någon vill prata eller behöver något. Det gör mig så förbannad för jag bara ger, men får aldrig någonting tillbaka. Varför är det JAG som det blir så för? Jag gör ingenting fel och det vet jag. Har svårt att formulera mig i text men det handlar om ett kompisgäng jag har, vi är 4 stycken. Var skitbra i början men nu det sista har en av dem liksom börjat se ner på mig, är trevlig och fjäskig mot de andra och jag är liksom smutset som bara hänger efter. Jag vill inte må dåligt, jag vill inte behöva vara rädd för att bli lämnad ensam hela tiden. Jag liksom finns inte när vi står och pratar. Jag får alltid ta första steget till försoning med en vän för den inte kan svälja sin jävla stolthet att be om ursäkt någongång. Kan nån som kanske känner igen sig säga vad jag ska göra?
Hellre ensam än att umgås med folk som inte uppskattar och respekterar en.
Håller med Isola. Onödigt att umgås med folk som lockar fram sådant:
johanna151:
Jag vill inte må dåligt, jag vill inte behöva vara rädd för att bli lämnad ensam hela tiden. Jag liksom finns inte när vi står och pratar.
Osv.
Men vad ska man göra så det kan fatta? Jag vill inte vara ensam vafan
Isola är vis.
Vad ska man säga då? Som kan få dem att förstå?
isola:
Hellre ensam än att umgås med folk som inte uppskattar och respekterar en.
amen det är ju bara om man har andra kompisar, ingen orkar sitta ensam hela tiden
Videovåld:
amen det är ju bara om man har andra kompisar, ingen orkar sitta ensam hela tiden
Menade tills man hittar de andra kompisarna.
Man har ju förhoppningsvis andra att umgås med annat än de som finns i skolan, vilket jag antar är vad hon menar.
Jo men dem är liksom de jag är med i skolan och på fritiden. Det är just i skolan jag av någon anledning är den som ingen bryr sig om. Det är egentligen bara en av dem som förstör, men å andra sidan, de andra 2 dras ju med in i det så antar de inte är speciellt bra isåfall heller. Men har svårt att bara släppa sådär, vill ju det ska funka.
Welcome to my world! nee men i bland måste man stå upp för sig själv och försöka bli respekterad för den man är, blir man inte det så e det skit kompisar, Jag har alltid varit den yngsta i mina omgängen och därför kommer jag alltid i andra hand så jag förstår lite hur du känner, Mitt tips är då att hitta bättre vänner!
du kan bli min vän ![[love]](/img/smilies/love.gif)
du kanske tofflar för mycktet![[wink]](/img/smilies/wink.gif)
Det är roligt. Jag var i din situation när jag gick i sjuan. I åttan slutade jag umgås med dem helt, och struntade fullständigt i dem. I nian kom de krypande tillbaka och skulle prata med en igen helt plötsligt. Kan ju säga att jag hade väldans roligt åt att de ens försökte.
jag har haft PRECIS samma prblem. vi var också fyra tjejer. jag var bästavän med en av de sen tidigare men sen kändes det som om hon lämnade hon mig för de andra tjejerna. när jag var med de så var jag alltid utanför, de gjorde allt tillsammans, och de brydde sig inte om att fråga mig om jag ville vara med utan de ansåg att jag ska fråga ifall jag vill med. men det är ju ganska svårt att fråga när man inte ens vet att de ska ut eller göra något. Så jag valde att inte anstärnga mig, jag slutade hälsa på de. jag pratade inte ens med de. JAg villle se ifall de skulle bry sig vilket de inte gjorde kändes det som. men på slutet av dagen så kom en av tjejerna fram till mig och frågade vad det var med och och då berättade jag ALLT. hon insåg lite att det var fel av de men hon bad inte om ursäkt eller något. Jag sa upp kontakten helt och det var det bästa jag gjort i hela mitt liv. jag kom hem och mådde dåligt varje dag för jag viste att de var med varandra i just det ögonblicket och de hade inte frågat mig. jag var ledsen hela tiden och även när jag var med dem. Jag började umgås mer med mina andra kompisar och det var de bästa jag gjort! jag ångrar mig inte för en sekund.
nu går jag första ring och lever livet. jag har uderbara vänner som jag har skit kul med.
Antingen så kommer dina vänner tillbaka till dig eller så gör dom det inte, det är deras förlust ifall de inte kommer. du kommer ha det bättre utan dom isåfall
Gör dig av med dessa så kallade vänner så fort det bara går. Dvs, efter att du har tagit dig ett ordentligt snack med dem. Men det kanske du redan har gjort?
