dazed:

Mm men sälj in ut din heder bara för att få komma ut och respekteras av dom du ser som "coola" bara, var inte ett arsel mot andra osv, då är det bättre att sitta på kammaren nästan.

men det är så svårt att sluta va taskig mot andra och sånt.
liksom alla vet att jag är den personen..
och alla ber mig säga till folk och va taskig mot den personen dom vill .
jag har jättesvårt att säga nej också .. så det är inte enkelt

vetinte1999:

men det är så svårt att sluta va taskig mot andra och sånt.

Du jag är jävligt medveten om detta, har själv vart likadan, ofta tänkte jag inte ens över vad jag sa till personen, det kom sviniga kommentarer ur käften på ren reflex.

vetinte1999:

liksom alla vet att jag är den personen..

Mm det är svårt att ställa om sig när man har vissa förväntningar på sig, oftast krävs det miljöbyte eller att någon man verkligen bryr sig i säger ifrån.

vetinte1999:

och alla ber mig säga till folk och va taskig mot den personen dom vill .
jag har jättesvårt att säga nej också .. så det är inte enkelt

Nej det är inte det.

dazed:

Du jag är jävligt medveten om detta, har själv vart likadan, ofta tänkte jag inte ens över vad jag sa till personen, det kom sviniga kommentarer ur käften på ren reflex.

japp, vissa i klassen är till och med rädda för mig .. bara för jag är jävligt taskig.

dazed:

m det är svårt att ställa om sig när man har vissa förväntningar på sig, oftast krävs det miljöbyte eller att någon man verkligen bryr sig i säger ifrån.

mm, men asså det var när mina föräldrar skiljde sig jag blev taskig mot alla och sånt, för lärare som jag hade då ringde hem och berättade det för min pappa .
och det är sen dess jag har mått dåligt också..
fast jag blir bara taskigare och taskigare..
men en dag i skolan då jag var jävligt glad så var jag snäll mot alla och sånt och dom tyckte jag egentligen var as schyst sa dom .
det är konstigt.. alltså när jag är glad och mår bra är jag snäll men när jag mår dåligt så är jag taskig .

aaaah, meningen med livet *smuttar på en otänd pipa*

a det var allt

vetinte1999:

japp, vissa i klassen är till och med rädda för mig .. bara för jag är jävligt taskig.

Du har ju sjukdomsinsikt iaf även om det bara är ett steg på vägen mot bättring så att säga.

vetinte1999:

mm, men asså det var när mina föräldrar skiljde sig jag blev taskig mot alla och sånt, för lärare som jag hade då ringde hem och berättade det för min pappa .
och det är sen dess jag har mått dåligt också..

En ond cirkel ungefär? Känner igen mig lite, gjorde iofs inte bara rent taskiga saker men en karusell av vitt skilda varianter djävulskap sattes igång, började komma ur det i nian först och kom inte riktigt ifrån det förrän jag började gymnasiet, berodde mest på att diverse tjejer och liknande som jag gillade började verkligen sätta emot då jag var ett arsel mot vissa personer jag såg som legitima mål för trakasserier men också en växande självinsikt, och självinsikten verkar ju du redan ha iaf, men det är svårt för i högstadiet ses "status" som mycket viktigare än senare. Tror du kan komma ur det iaf.

vetinte1999:

fast jag blir bara taskigare och taskigare..
men en dag i skolan då jag var jävligt glad så var jag snäll mot alla och sånt och dom tyckte jag egentligen var as schyst sa dom .

Var inte det egentligen bättre än då dom var rädda osv?

vetinte1999:

det är konstigt.. alltså när jag är glad och mår bra är jag snäll men när jag mår dåligt så är jag taskig .

Förstår man vill dra ner folk till sin nivå ungefär. "du ska inte stå där å va glad å flina som ett fån när jag mår skit"

dazed:

och självinsikten verkar ju du redan ha iaf, men det är svårt för i högstadiet ses "status" som mycket viktigare än senare. Tror du kan komma ur det iaf.

jag tror faktiskt att jag kommer få mer vänner om jag inte är så taskig.
som en person i min klass som jag hatade, jag fick ha ett grupparbete med henne en gång och sen dess har båda gillat varann som vänner asså, fast min bästa vän hatar henne så dom bråkar om mig .
och då säger dom taskiga saker till varann .
och då känns det som det är mitt fel.

dazed:

Var inte det egentligen bättre än då dom var rädda osv?

men det kommer ju inte mina kompisar tycka.

dazed:

Förstår man vill dra ner folk till sin nivå ungefär. "du ska inte stå där å va glad å flina som ett fån när jag mår skit"

aa, som en i min klass hon är mobbad nu .. tack vare mig.
och jag såg att hon hade skärt sig så jag berättade det för två killkompisar så alla vet typ det nu.
och en till i min klass hon är också mobbad nu tack vare mig.
och en i min gamla klass är också mobbad tack vare mig.
asså jag förstör andras liv och bara skrattar åt det fast egentligen hatar jag att göra det .

vetinte1999:

jag tror faktiskt att jag kommer få mer vänner om jag inte är så taskig.

Jo så kan det faktiskt vara, är nog så oftast skulle jag säga.

vetinte1999:

men det kommer ju inte mina kompisar tycka.

Det är väl okej om man själv låter sig falla grupptryck ibland (kanske) men om detta i sin tur leder till att en massa andra får lida så är det ju fel.

vetinte1999:

jag förstör andras liv och bara skrattar åt det fast egentligen hatar jag att göra det .

Förstår, känner igen mig så jävla mycket, man är för feg och för invand i sitt sätt för att göra något, det man måste inse är att man är svag om man inte slutar upp med skiten å börjar leva så som man egentligen vill. Hoppas du kan komma till den punkten ganska snart, tog lång jävla tid för mig men det behöver det ju inte göra för dig.

dazed:

Jo så kan det faktiskt vara, är nog så oftast skulle jag säga.

japp...

dazed:

Det är väl okej om man själv låter sig falla grupptryck ibland (kanske) men om detta i sin tur leder till att en massa andra får lida så är det ju fel.

grupptryck är det värsta jag vet, det är det som får mig att hata andra.

dazed:

Hoppas du kan komma till den punkten ganska snart, tog lång jävla tid för mig men det behöver det ju inte göra för dig.

men asså det är 2 tjejer som är populär i min klass, resten är killar och väldigt många då ..
men dom säger allt så taskigt så man vågar inte vara snäll mot dom som är klassens töntar osv..
fast dom är ju inte precis schysta mot mig fast dom är mina kompisar men dom påpekar allt och kallar mig massa saker.. som tex hora, fjortis, emo, bortskämd, idiot, dum i huvudet, störd och massa sånt ..
de är jävligt jobbigt men jag får ju inte ta det allvarligt heller.. innan brukade dom sno min mobil, läsa sms och sms:a folk från min mobil .
men det skrattade jag bara åt fast egentligen blev jag jävligt sur för dom skickade ju inte jätte snälla sms.
och jag får inte göra läxor, får aldrig lyssna på lärare, får inte koncentrera mig på lektioner osv utan att bli kallad tönt.. och det har gjort så att jag är jävligt dålig i skolan och inte orkar bli lika bra som dom andra.

vetinte1999:

och jag får inte göra läxor, får aldrig lyssna på lärare, får inte koncentrera mig på lektioner osv utan att bli kallad tönt.. och det har gjort så att jag är jävligt dålig i skolan och inte orkar bli lika bra som dom andra.

Vet hur det är som sagt, hoppas du kommer ur det.

Att fundera i dessa banor är beviset för att det finns en mening med livet.

dazed:

Vet hur det är som sagt, hoppas du kommer ur det.

mh...

Tittar man på alla jordens varesler så skulle man lätt kunna säga att meningen för människor är:

Fixa föda, parning, sova och lika igen om och om igen.

Dock ser jag livet mer som att utvecklas och att upptäcka!

Jag tror inte på att det finns någon utstakad mening med livet men man kan skapa sin egen mening. Därigenom så tror jag även att det inte finns något öde utan att vi skapar också våran egen framtid.
Att livet skulle vara förutbestämt på något vis är en tanke som jag tycker är deprimerande.

Visst är de båda sakerna, "ödet" och "Meningen med livet", två olika saker men tycker ändå de har med varandra att göra.

Meningen med livet, syftet till varför vi finns...innebär att en intelligens gjorde att vi finns här. Om det är så, vet jag inte syftet. Men betyder inte att man inte kan veta det.

meningen med livet är ur biolgisk synpunkt: överleva tills man förökat sig.

ur filosofisk synpunkt: finna frid

ur min synpunkt: livet är en slump!