Stringburka:

Jag stödjer inte klassamarbete som mål över huvud taget, så.

Om du inte är medveten om det så raderar en sådan här utveckling ut gränserna mellan klasserna.

Stringburka:

Det är klart att arbetarna inte har blivit fattigare om du väljer att bara räkna arbetare som inte har blivit fattigare.

Det jag menade var att du skulle utveckla ditt resonemang runt "arbetare som blivit fattiga". Vilka är de?

Chryseus:

Vilket ger större sammanhållning i samhället.

Vadå, är en trappa mer 'sammanhållande' än säg en hiss bara för att trappan innebär fler steg, även om avståndet i höjd och antalet våningar är det samma?

Vad menar du med 'sammanhållning'?

Chryseus:

Om du inte är medveten om det så raderar en sådan här utveckling ut gränserna mellan klasserna.

Vad tycker du är positivt med att 'gränserna suddas ut'?

Menar du att det innebär att själva klassamhället suddas ut? För det är ju inte en rimlig slutsats.

Chryseus:

Om du inte är medveten om det så raderar en sådan här utveckling ut gränserna mellan klasserna.

Att radera gränserna mellan de ekonomiska klasserna är inte samma sak som att få bort klassindelningen, vilket är mitt mål. Dessutom är radera fel ord, sudda är bättre.

Spartakus:

Vad menar du med 'sammanhållning'?

En nedlagd klasskamp är väl det uppenbara? Klassamarbete där arbetarklassen gladeligen masserar ägarnas fötter.

Chryseus:

Det jag menade var att du skulle utveckla ditt resonemang runt "arbetare som blivit fattiga". Vilka är de?

Har hört att de fattigaste inte fått det så mycket bättre i Afrika och Colombia, t.ex.

Stringburka:

En nedlagd klasskamp är väl det uppenbara?

Om det nu är så han menar. Men ja, det är rimligt att ett mer "utdraget" samhälle leder till ett minskat klassmedvetande p.g.a. att människor som tillhör samma "klass i sig" ändå kan ha helt olika levnadsstandard, utbildning, självbild osv.

På så vis försvagas också den organiserade klasskampen. Men det är ändå fel att säga att samhället blir mer sammanhållande ju mer man drar isär det. För spänningarna minskar inte sammantaget, snarare tvärt om. Men de blir mer småskaliga och tar sig andra former.

Missnöjet växer men det blir svårare att kanalisera politiskt. Det tror jag är en ganska farlig riktning som kommer sluta i att samhället kokar över och det blir kaos.

Spartakus:

På så vis försvagas också den organiserade klasskampen. Men det är ändå fel att säga att samhället blir mer sammanhållande ju mer man drar isär det. För spänningarna minskar inte sammantaget, snarare tvärt om.

Tror det blir lättare att skylla bort saker på annat, som t.ex. SD (och delvis, lite mer passivt, alliansen) gör just nu med invandrarna.

Sen tror jag verkligen vi kommer gå åt ett mer fascistiskt samhälle nu. Skräckpropaganda om "fienden", stark nationell sammanhållning, klassamarbete, mer kontrollsamhälle med ökad övervakning och starkare polis (tror bara det lär vara en tidsfråga innan man tillåter svensk militär mot svensk befolkning i luddigt definierade "nödlägen", såsom man gör i USA), ökad åsiktsregistrering och kartläggning, och så vidare.

Verkar verkligen som om allt går åt det hållet nu. Och det känns som att man inte kommer kunna stoppa det. Ve och vånda. Det känns jävligt hopplöst.

Spartakus:

Vad tycker du är positivt med att 'gränserna suddas ut'?

Utanförskapet minskar? Det är väl det de flesta vill ska hända i dagens samhälle, eller hur? Men jag förstår att du inte vill att det ska hända eftersom att det helt och hållet plockar bort incitamenten till att agera efter Marx förlegade teori.

För övrigt tycker jag att det är lite kul att du som f.d Karl Marx väljer att citera ett litet inlägg när huvudinlägget längre upp i min diskussion innehåller mer matnyttig kritik mot Marx tänk.

Stringburka:

Har hört att de fattigaste inte fått det så mycket bättre i Afrika och Colombia, t.ex.

Relativt till oss i västvärlden, nej. Men visst har de fått det bättre.

Om du fortfarande tror att den utvecklade kapitalistiska delen av världen inte hade gynnats av om Afrika och Colombia hängt med i vår utveckling så tror du fel. Ekonomier växer genom att desto fler utgår ifrån samma villkor.

Stringburka:

ökad åsiktsregistrering och kartläggning

Och vilka står mestadels för det i dessa tider?

Stringburka:

Exakt vad är skillnaden mellan detta och tidigare samhällen?

att vi inte längre arbetar för att uppfylla några direkta behov, utan för att skapa varor för varornas skull. man föder inte upp människor, utan man producerar människor som varor, något dött. att se människan som en vara bland alla andra gör att man inte värdesätter relationerna människor emellan eller ens människan själv, mer än för det man har investerat i den.

vissarionovitj:

att vi inte längre arbetar för att uppfylla några direkta behov, utan för att skapa varor för varornas skull. man föder inte upp människor, utan man producerar människor som varor, något dött.

Har fortfarande svårt att se skillnaderna mellan detta och hur det varit hela tiden sen vi fick kapitalism. Eller är det hela kapitalismen som refereras? Uppfattade det som att man främst åsyftade hur samhället förändrats säg de senaste 20-30 åren.

Stringburka:

Har fortfarande svårt att se skillnaderna mellan detta och hur det varit hela tiden sen vi fick kapitalism. Eller är det hela kapitalismen som refereras? Uppfattade det som att man främst åsyftade hur samhället förändrats säg de senaste 20-30 åren.

jaha. teorin bygger på marx tankar om varufetischism och alienation vilket är fenomen som han anser vara en oundviklig del av handel, så det är inte ens begränsat till kapitalism. det som är utmärkande för kapitalismen är att den bygger på handel, så det är en kritik av hela systemet. det som har hänt de senaste decennierna är att vi har sett en snabbare utveckling där fler och fler relationer som tidigare varit mellan människor har blivit mellan köpare och säljare; allt mer blir handel och handelsvaror. det är en process, men den går väldigt fort just nu och det är därför den uppmärksammas så.

Stringburka:

Sen tror jag verkligen vi kommer gå åt ett mer fascistiskt samhälle nu.

Jag är övertygad om att du har rätt, tyvärr.

Vår epok är en epok av nedgång och upplösning. Vi går mot anti-samhället, den gradvisa nedmonteringen av all socialitet, all sammanhållning mellan människor utöver den som också är vargflockens och maffians. Känslan för social anständighet, den medborgerliga självkänslan, håller redan på att helt avdunsta. Att allsköns parasiter har lov att plundra allmän egendom, förstöra fungerande system för att kunna stjäla de lönsamma bitarna och ägna sig åt svindlerier i en skala som får bruttonationalprodukten att se obetydlig ut, det är redan helt accepterat. Det är också sedan länge helt i sin ordning att folk tigger på gatorna. Det är till och med fullkomligt naturligt att människor fryser ihjäl på vintrarna.

Befriade från statens kontroll (medborgarnas ska vi inte tala om) börjar de stora företagen mer och mer likna feodala furstendömen med egen lagstiftning och rättsskipning. De har redan börjat leja sina egna privatarméer. Inom dem råder fullständig rättslöshet; till och med de som ännu har fasta anställningar - en krympande minoritet - kommer i praktiken att bli livegna. Några medborgerliga fri- och rättigheter inom företagen har det ju aldrig varit fråga om.

Dessa stora företag kommer, liksom nu, att motsätta sig allt vad innovationer heter. De svenska storföretagarna har alltid hatat förnyelse, produktutveckling och tankeverksamhet, kort sagt företagsamhet, som pesten. Nu ska de äntligen ingå i sitt nirvana. Stagnationen i ekonomin kommer alltså att fortsätta; endast ett kapitalt misstag kan släppa fram ny teknologi som skulle kunna blåsa nytt liv i den. De små produktionsinriktade företagen, där innovationer riskerar att uppstå, stryps genom att de systematiskt avskärs från finansiering, liksom nu. Under storföretagen, som allt mer liknar främmande ockupationsmakter, kommer det endast att finnas ett skikt av hårt bundna legotillverkare. En växande, delvis kriminell "servicesektor" kommer att liksom i USA syssla med allt från skoputsning och städning till knarklangning och prostitution.

Detta är vargsamhället. I detta stiger våldet fram ur det halvdunkel där det tidigare dvalts som ultima ratio regium, härskarnas yttersta argument, och går ut på gatorna. Nu längtar vi tillbaka till den tid då folk nöjde sig med att knivhugga varandra till döds. Snart kommer vi att förlika oss med att ungdomar skjuter ihjäl varandra, förutsatt att de inte gör det med automatvapen. Detta, märk väl, är penningherrarnas stora förebild. Sina egna liv kommer de att tillbringa bakom väpnade vakter och larmade murar, liksom deras klassbröder gör i USA. Detta är den framtid som kapitalismen har att erbjuda oss. Det är den framtid som den har att erbjuda till och med sina egna herrar.

Chryseus:

Utanförskapet minskar?

Vad menar du med utanförskap och på vilket sätt minskar det?

Chryseus:

I sin klassiska form sa marxismen att kapitalismen skulle leda till att de olika klasserna som existerade vid dess födelse (småborgare, aristokratin, bönder etc) skulle gå under och antingen bli en del av proletariatet eller av kapitalägarklassen. I ett kapitalistiskt samhälle skulle utsugningen tillta och proletariatet växa. Proletariatet skulle få ett stort tillskott av skarpa hjärnor och stridsdugliga och motiverade militanter. "Klassklyftan" skulle leda till ständigt värre klasskonflikter. Har den gjort det? Nej!

Jo, allt det där stämde ju fram till andra världskriget.

Nu kapitalismens utvecklas till den grad att många utav Marx svar inte längre är riktiga. Men det är inte svaren som är de viktiga utan frågorna!

Chryseus:

Människor nuförtiden skiter fullständigt i de kvotvärden och den "exploatering" som ni marxister snackar om. Människor nuförtiden (med undantag för er själva möjligtvis) bryr sig om ifall deras privata konsumtion blivit större. De tycker att det intressanta är att deras boende blivit avsevärt bättre, att de kan konsumera en mer varierad kost och att deras levnadsstandard har blivit bättre.

Jag tror inte alls att människor bara bryr sig om sin egen privata konsumtion.

Men det spelar i längden ingen roll vad människor inbillar sig, för en ekonomi kan inte gå i hop om det produceras varor till ett mycket större värde än vad det finns löner att konsumera dem för.

Produktionen är större än någonsin, men kräver allt mindre folk. På grund av den industritekniska utvecklingen så har andelen sysselsatta inom industrin sjunkit stadigt sedan 1970. I och med datorisering så har även arbeten i efterföljande distributionsled rationaliserats bort. De grupper som får sin köpkraft direkt ur den kapitalistiska produktionen är därför lika små i dag som på tidigt 1800-tal.

Men på 1800-talet så kunde den "utomkapitalistiska" befolkningen livnära sig på självhushållsjordbruk och småhandel, detta är inte längre möjligt. Majoriteten av befolkningen lever i dag på öppna eller dolda transfereringar av köpkraft i form av löner från offentlig sektor samt olika former av bidrag. Detta gäller även de borgerliga ledarskribenter som högljutt klagar på bidragssamhället, utan det offentliga presstödet hade de gått arbetslösa.

Att som dagens makthavare minska skatteunderlaget och skära ner i offentlig sektor för att göra kortsiktiga vinster bidrar enbart till att ytterligare minska köpkraften i samhället och därmed förvärra krisen.

Jag hoppas bara att vi slipper ett världskrig den här gången.

vissarionovitj:

or. det är en process, men den går väldigt fort just nu och det är därför den uppmärksammas så.

Ah, då förstår jag.

Spartakus:

.

Jävligt bra text. Spot-on från början till slut.