Hej!
Detta kanske bli långt men jag ska försöka hålla det kort!
Det är som så att för ca 3 veckor sedan så träffade jag en brud genom en polare till mig. Redan samma kväll la jag till henne på snap, vi började umgås, vi grillade, tog promenader i skogen, käkade ute och sånt...
Allt kändes bra och det gick bra, men här kommer problemet. Hon lider av ångest och tar anti depressiva och det gör att vissa dagar kan hon va helt kall och vi kramas inte ens när vi ses och vissa dagar så är det bättre. Jag vet att hon gillar mig men de känns så jobbigt att varje gång jag tar ett framsteg så kan det försvinna imorgon om hon får ångest och sånt, problemet är att jag kan vara riktigt gullig, göra och säga riktigt gulliga saker men då puttar hon direkt iväg mig och de e fan inte kul, det gör att efter ett tag så tröttnar jag när man gör så mycket för en person men de bara puttar iväg en. Jag vettifan vad jag ska göra, någon som tar här anti deppessiva och som kan säga hur det påverkar en, behöver hjälp folket.
Är det inte som vill hjälpa, det handlar om en person trots allt??
Hon mår väl dåligt, då beter man sig väl inte så hedransvärt alla gånger kanske.. du kan ju prata med henne och komma fram till att träffas dom dagarna hon mår bättre och inte dom dagarna hon inte mår så bra.
Du måste inse att hennes ångestproblematik är en sjukdom hon försöker hantera och inte något du får ta personligt. Om du vill finnas där för henne ska du lyssna på vad hon behöver, stötta henne men inte kräva att hon ska vara lika gullig eller fysisk som du.
Du tycker att du kan vara riktigt gullig och göra och säga gulliga saker, men är du säker på att hon tycker det? Hon kanske istället tycker att du är jobbig och känner sig obekväm med det, jag menar hon kanske förstår att du menar väl men ändå inte riktigt gillar det. Kanske är hon lite blyg, eller i alla fall lite tillbakadragen ibland, kanske för att hon inte mår riktigt bra och så, och därför tycker att du är lite väl närgången när du menar att vara gullig. Eftersom att det kanske är så, tycker jag att du ska fundera på att testa att ta det lite mer lugnt med henne.
Om tjejen mår psykiskt dåligt måste du ha tålamod och respektera det, då får du försöka att förstå henne så så bra du kan och inte vara alltför på men samtidigt ändå finnas där för henne.
time:
Du måste inse att hennes ångestproblematik är en sjukdom hon försöker hantera och inte något du får ta personligt. Om du vill finnas där för henne ska du lyssna på vad hon behöver, stötta henne men inte kräva att hon ska vara lika gullig eller fysisk som du.
+1
användare: Jag vet att hon gillar mig men de känns så jobbigt att varje gång jag tar ett framsteg så kan det försvinna imorgon om hon får ångest och sånt
Det försvinner inte men man orkar inte visa det när man har ångest, det gör att självbehärskningen försvinner därför att man inte har energi nog för att känna annat än sina egna nakna negativa känslor just då, det är inte personligt och om du gillar henne tvingas du tyvärr tycka det är värt att tåla det, det är inget personligt och innerst inne är hon säkert glad över att du själv är öm om hon nu gillar dig. Men man behöver inte vara sjuk hela livet, man kan återhämta sig, och då blir det bättre.