ensam i skoltoan kändes bra men fick panik när jag skulle ut

Marijuana eller typ tobak?

mussolini:

i skoltoan

mussolini:

i

mussolini:

i

mussolini:

i

Jag har aldrig rökt *duktig flicka*

isola:

i

japp, jag simmade omkring där inuti toan

men du är ju bara 14 rök inte marijuana än

Varför inte?

Jag vet att det är skitfarligt och sånt, men det är ju inte världens grej.

Lilla barn riskera inte din hälsa i så unga år

Jag var dock runt 13 kanske 14 när jag började röka. Det var dumt.

uurruurr:

Jag vet att det är skitfarligt

uurruurr:

men det är ju inte världens grej

din logik

uurruurr:

Jag vet att det är skitfarligt och sånt, men det är ju inte världens grej.

varför ska du då göra det? det är inte coolt. du har bara ett liv och du kan göra så mycket roligare grejer med det än att leka vuxen och dum.

isola:

varför ska du då göra det? det är inte coolt. du har bara ett liv och du kan göra så mycket roligare grejer med det än att leka vuxen och dum.

För att man blir hög.
Jag röker dock inte vanlig tobak då jag tycker det känns meningslöst.
Ser väl att testa marijuana som något sorts alternativ till alkohol.
Vet att det är fel med dessa droger, men jag gör det med måtta och jag vet hur mycket jag tål (om man kan säga så när man är typ 12).
För övrigt är jag väl medveten om riskerna, så det är inte som att jag ser det som en spontan grej att göra varje dag.

Sammanfattning

Allmänt

Det är främst nikotinet i tobaken som gör att man blir beroende. Det påverkar beroendecentrum i hjärnan och gör att man vill tillföra nikotin för att slippa få abstinensbesvär som känns som rök- eller snussug, irritation, rastlöshet eller oro.

Vanan att röka eller snusa är starkt kopplad till olika situationer eller personer. Men det går att bryta det sociala och psykologiska beroendet genom att hitta olika strategier för att stå emot suget.

Långvarig rökning leder ofta till allvarliga sjukdomar. Snusning kan också skada hälsan. De flesta som röker vet att det är skadligt och vill sluta. Chanserna att lyckas ökar kraftigt om man tar hjälp av utbildade tobaksavvänjare och om man använder läkemedel ökar chanserna ytterligare.

Symtom

Några tecken på att man är nikotinberoende är att man:
•känner sig tvungen att röka eller snusa "trots att man inte vill"
•måste röka eller snusa mer för att få samma nikotinkick
•får abstinensbesvär när man försöker låta bli att röka eller snusa
•fortsätter att röka eller snusa fast man märker att det skadar hälsan

Behandling

Det finns många vinster med att sluta röka. Det viktigaste för att lyckas bryta nikotinberoendet är att man är motiverad.

En utbildad tobaksavvänjare kan ge råd om strategier och om hur man ska använda läkemedel som lindrar suget och abstinensbesvären.

När ska man söka vård

Om man vill ha hjälp med att sluta röka kan man kontakta sin vårdcentral eller ett apotek. Om man har en arbetsgivare som är ansluten till företagshälsovården kan man ofta få hjälp där. Sluta-Röka-Linjen 020-840000 är ett tredje alternativ. Det är en gratis telefonlinje där erfarna tobaksrådgivare ger råd och stöd.

Vad är tobaksberoende?

Nikotinet skapar sug

Nikotin är ett starkt beroendeframkallande gift som finns i tobak. Nikotinet skapar en obalans i hjärnans belöningssystem. Det är det som gör att man känner ett sug efter att röka eller snusa.

Förutom nikotinberoendet finns det flera andra anledningar till att man röker eller snusar. Det kan till exempel vara för att känns bra för stunden, för att passa in i en gemenskap, för att ha något att göra, för att ta en paus, för att umgås eller för att stilla oro.

Varför är cigarettröken så farlig?

När man drar ner cigarettröken i lungorna vid ett halsbloss kommer mer än 4 000 skadliga ämnen som finns i röken snabbt in i blodet. Ett 60-tal av ämnena kan orsaka cancer.

När man röker får man ökad puls och ökat blodtryck, blodkärlen drar ihop sig och man får sämre kondition.

Varannan rökare dör i förtid och i genomsnitt förkortar rökning livet med tio år. Rökningen ökar risken för att få en rad sjukdomar och är ofta den främsta risken för:
•Lungsjukdomar som astma, lunginflammation, KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) och lungemfysem
•Hjärt- och kärlsjukdomar som kärlkramp i benen, åderförfettning, stroke och hjärtinfarkt
•Cancer i till exempel lungor, urinblåsa, matstrupe, bukspottkörtel och tarm.

Dessutom kan rökningen minska möjligheten att få barn, försämrar immunförsvaret, ökar risken för reumatism, diabetes, benskörhet och försämrar behandlingsresultaten vid all slags behandling.

Risker med snusning

Det är vanligt att få skador på tandköttet om man snusar. Snus innehåller cancerframkallande ämnen. Snusning ger ökad risk för cancer i bukspottskörteln. Det finns också ett samband mellan snusning och skador på leder och muskler, nedsatt hörsel, minskad möjlighet att bli gravid.

Det är inte vanligare att få hjärtinfarkt om man snusar än om man inte gör det, men risken för att en infarkt ska vara dödlig är större. Enstaka undersökningar pekar på att det finns en ökad risk för snusare att drabbas av stroke och diabetes men klara bevis saknas ännu.

Passiv rökning

Om man andas in rök från andras tobaksrök, så kallad passiv rökning, kan man också bli sjuk. Passiv rökning kan förvärra allergi och astma. Den ökar risken för att få hjärtinfarkt, stroke och lungcancer

Barn är känsliga för passiv rökning. De kan få allvarliga infektioner, lunginflammationer och astma. Passiv rökning är en risk för plötslig spädbarnsdöd.

Hur vanligt är tobaksberoende?

En knapp miljon människor i Sverige röker varje dag och lika många röker då och då (feströkare). De som började röka som unga på 1960- och 70-talen utgör ännu idag den största gruppen rökare, men allra mest röker socialt utsatta personer.

Till Sidans topp
Till innehållsförteckningen

Beroende på olika sätt

Tobaksberoende innebär fyra olika slags beroenden:
•Fysiologiskt beroende, nikotinbristen som gör att man känner ett "sug", man får abstinensbesvär.
•Psykologiskt beroende, man känner att man saknar något, man har en identitet som rökare.
•Vaneberoende, man behöver få röka i vissa sinneslägen eller sammanhang, exempelvis efter lunch eller då man talar i telefon.
•Socialt beroende, man måste röka i vissa sociala situationer, fikapauser, fester m.m.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO är man tobaksberoende om tre eller fler av dessa kännetecken passar in:
•Man känner ett slags tvång eller starkt sug efter tobak.
•Man har svårt att hålla konsumtionen på en låg nivå
•Man får abstinensbesvär när man slutar använda tobak. Man blir irriterad, sugen, hungrig eller har svårt att koncentrera sig.
•Man konsumerar mer över tiden, så kallad toleransutveckling.
•Man missköter sociala förpliktelser till exempel köper cigaretter istället för mat till barnen
•Man fortsätter trots att man vet att det är skadligt för kroppen.

Till Sidans topp
Till innehållsförteckningen

Att sluta röka

Lättare sluta om man får hjälp

De allra flesta som röker och hälften av de som snusar vill sluta, men det är svårt att bryta nikotinberoendet på egen hand. Med professionellt stöd kan chansen att bli fri från beroendet öka upp till 10 gånger.

Utbildade tobaksavvänjare finns på många vårdcentraler, inom företagshälsovården och på apotek. En lista över rökavvänjare i hela landet finns på Psykologer mot tobaks hemsida.

Man kan också få hjälp och stöd hos Sluta-Röka-Linjen. Där finns professionella tobaksrådgivare som svarar i telefon alla vardagar och även kvällar utan kostnad. Man kan också få material hemskickat.

Goda skäl för att sluta

Att sluta röka är det bästa man kan göra för sin hälsa. När man slutar röka börjar kroppens reparationsarbete direkt och fortsätter sedan under många år. En del förbättringar märks på en gång:

Inom de första dygnen:
•Efter 20 minuter går blodtryck och puls ner till normal nivå och blodkärlen vidgas. Temperaturen ökar i händer och fötter.
•Efter åtta timmar minskar kolmonoxiden i blodet och syrehalten blir normal.
•Efter 24 timmar minskar risken för hjärtsjukdomar, som exempelvis hjärtinfarkt.
•Efter två dygn börjar nervtrådarna sin återväxt och smak- och luktsinnet blir som vanligt igen.

Inom ett halvår:
•Efter två veckor till tre månader förbättras blodcirkulationen och lungkapaciteten så mycket att det känns lättare att promenera. Konditionen ökar med 15 procent. Huden får tillbaka en friskare färg.
•Efter en till elva månader börjar nästäppa, hosta och andningssvårigheter som beror på rökningen försvinna. Nya flimmerhår bildas i lungorna, vilket rensar dem och minskar risken för infektion. Kroppens energi ökar och man blir mindre trött. Många sover bättre än tidigare.
•Efter ett år har risken för hjärtinfarkt halverats.

Resten av livet utan cigaretter:
•Efter fem år är risken för hjärtinfarkt och hjärnblödning lika liten som för dem som aldrig har rökt.
•Efter tio år har risken för lungcancer minskat med åtminstone två tredjedelar.
•Efter 15 år är alla sjukdomsrisker som man får av rökning nästan lika låga som för dem som aldrig har rökt.

Bra för potensen, fertiliteten och klimakteriet

Impotens är vanligare hos män som röker. Om man har potensproblem minskar de när man varit rökfri några dagar. Kvinnor som slutar röka har lättare att bli gravida. Dessutom minskar risken att komma i klimakteriet i förtid och att drabbas av benskörhet.

Rosigare hy och bättre tänder

Blodcirkulationen i huden ökar när man slutar röka, vilket på sikt ger en friskare färg. Blodcirkulation i ryggkotorna blir bättre, vilket minskar risken för ryggbesvär. Munhygienen blir bättre och risken för tandlossning minskar. Man står också emot magsår och förkylningar bättre.

Vinster när man slutar snusa

När man har slutat snusa ökar produktionen av saliv som håller munnen ren, man känner sig oftast fräschare och får bättre andedräkt. Risken att skada tänderna minskar också när man slutar snusa eftersom snus fräter på tandköttet och gör att det dras upp mot tandhalsarna. Tandköttet ser också friskare ut.

Det kan gå lätt att sluta

Alla människor får inte besvär av att sluta röka. Det är inte heller säkert att om man försökt sluta tidigare och haft kraftiga abstinensbesvär, får det nästa gång man försöker. Var fjärde som slutar röka känner sig besvärsfri på en gång. Det finns ett samband mellan att vilja sluta och att uppleva att det går lätt att sluta. När man är motiverad att sluta är rökstoppet inte lika stressande, och mindre stress ger mindre abstinens. Genom att planera sitt rökstopp kan man minska stressen och öka sina chanser att lyckas.

Hur man förbereder sig för att sluta röka

Om man förbereder sig ökar chansen för att bli rökfri för gott. Man kan förbereda sig genom att:
•Registrera cigaretterna. Gör en lista med en rad för var och en av dagens cigaretter. När man har rökt en cigarett ska man anteckna om den smakade bra, smakade halvbra, eller om det var en onödig cigarett. De flesta brukar upptäcka att bara var femte cigarett egentligen smakar riktigt bra.
•Städa undan cigaretter och askkoppar. Det är viktigt att ta bort saker som lätt leder till att man börjar röka igen.
•Skapa rökfria zoner eller tider. Förbered rökstoppet genom att göra vissa platser eller tider rökfria, till exempel TV-soffan eller lunchtiden.
•Informera familj och vänner. En förstående omgivning kan stötta och uppmuntra.
•Man kan kartlägga de situationer då man brukar röka och fundera på vad man kan göra i stället för att störa rutinen kring rökningen.Man kan också ta reda på i vilka situationer man inte brukar röka, så att man kan göra mer av de aktiviteterna.
•Öka motivationen genom att till exempel räkna ut vad rökningen kostar och tänka på vad man kan göra som belöning för dessa pengar när man har slutat röka.

Abstinensbesvär

Om man får abstinensbesvär och hur stora de är beror bland annat på hur mycket man har rökt. Besvären brukar vara svårast de första tre dagarna men mattas av efter hand. För de flesta går de över efter två veckor, men ibland tar det längre.

Till de första veckornas besvär hör:
•Röksug. Röksuget brukar vara i 30 sekunder eller högst två minuter. Om man hittar något annat att göra under tiden, som att ta en klunk vatten, ett sockerfritt tuggummi eller fem djupa andetag, hinner röksuget gå över till nästa gång.
•Oro, irritation, rastlöshet, ilska och koncentrationsstörningar. Det är olika tecken på nikotinabstinens och kan vara känslor som är svåra att hantera. Det hjälper att vara förberedd, att ha informerat omgivningen och att försöka minska annan stress i livet.
•Yrsel. Det kan bero på lågt blodtryck.
•Ökad aptit. Man kan promenera en halvtimme om dagen, ät mindre fet mat och mer fibrer. Kroppen rättar oftast till vikten med tiden och tre fjärdedelar av de som slutar röka går ner igen efter ett tag.
•Svullnad i händer och fötter. Det går över med tiden men ibland kan man behöva ta vattendrivande medicin.
•Sömnbesvär. Man kan gå en promenad på kvällen, i undantagsfall kan man behöva ta medicin.

De första tre månaderna är svårast. De kroppsliga abstinensbesvären brukar försvinna inom några veckor. Det sociala och psykiska beroendet kan ta längre tid och röksuget liksom tröstätningen kan hänga kvar i många år. Det gäller att hitta strategier för hur man ska stå emot.

Till Sidans topp
Till innehållsförteckningen

Läkemedel mot rökning

Läkemedel ökar chansen att bli rökfri

Om man använder läkemedel som hjälp för att sluta röka kan man minst fördubbla sina chanser att lyckas. Det finns tre olika läkemedel:
•nikotinläkemedel
•bupropion (Zyban)
•vareniklin (Champix).

Nikotinläkemedel används i första hand

Nikotin i läkemedel fungerar som en ersättning för det nikotin man är van vid att få genom rökningen. Om man under en övergångstid efter att man har slutat röka fortsätter att ge kroppen nikotin med hjälp av läkemedel minskar abstinensbesvären och det blir lättare att låta bli att röka. Efter två månader börjar man att gradvis minska nikotindosen för att så småningom sluta helt

visst är jag duktig?