Hej! Detta är mitt första inlägg här och förhoppningsvis finns det lite goa människor som kan ta del av när man vräker ur sig sitt emotionella kaos såhär på internet. För att ge lite bakgrund till mitt "problem" kan jag nämna att jag är en 18-årig tjej som aldrig tidigare har varit i en relation av anledningar som att jag 1. inte umgås med "party-folket" som jag antar kommer i kontakt med fler människor och anses vara mer "avslappnade"  2. inte hittat någon som jag gillat helt enkelt.

Nu är det så att jag av ren slump träffade en kille på nyår (ingen alkohol inblandad eller någonting) och vi pratade och det var jättetrevligt. Jag uppfattade honom som aningen småflirtig såhär i efterhand men i stunden tänkte jag att han bara var trevlig (eftersom killar sällan verkar vara intresserade av mig "på nära håll" brukar jag inte dra den slutsatsen). Vi lade till varandra på sociala medier, fortfarande uppfattade jag det endast som "vänligt", men sedan blev han alltmer flirtig och nu har vi haft kontakt varje dag på snapchat sedan januari. 

Jag vet verkligen inte vad jag känner för honom, och för att komma till vad rubriken angav så får jag uppfattningen med tiden som gått att han bara är ute efter att ligga. För att exemplifiera: de gånger han har föreslagit att vi ska träffas har han antingen velat dra ut och förväntat sig att jag ensam ska hänga med honom och hans kompisar (han är 2 år äldre), en gång ville han att vi skulle träffas mitt i natten för "han var rastlös" och han ville också att vi skulle träffas ganska snart efter att vi började hålla kontakt( Jag kan tillägga att jag haft genuina skäl att inte träffa honom alla gångerna) Det som gör mig förvirrad är att han mellan dessa förslag är jättetrevlig och rolig, han berättar om småsaker som händer i vardagen och framstår som väldigt romantisk... men med jämna mellanrum så får jag en raggningsreplik som "är på skoj fast ändå inte", och en gång drog han han även till med att fråga "om jag sväljer"... det kändes ganska svinigt om du frågar mig. 

Nu när jag äntligen är 18 och fri, och hela tiden har tänkt att det är nu, nu som det börjar. Nu kommer jag äntligen träffa killar som är trevliga, romantiska och ute efter något annat än att ligga det första man gör. Nu känner jag mig bara besviken... Om någon därute kunde bekräfta att ja, det finns "romantiska" killar (kanske lite fel ord att använda) som är mer ute efter en "kompanjon" i en flickvän än en kk så skulle jag känna mig betydligt mindre bitter. Allt jag vill ha är någon att gosa, ha sjuka diskussioner och skratta med - är det för mycket begärt? Eller är alla helt sexfixerade nu för tiden? 

(Parantes: Det jag också är rädd för är att han gillar mig mer än jag gillar honom, och jag vet inte om det futtiga jag känner för honom beror på att jag i det här stadiet är så sugen på att ha någon nära, att jag av den anledningen väljer vem som helst som väljer mig, trots att denne kanske inte förtjänar mig...)