En marknadsekonomi är ett socialt system baserat på arbetsfördelning i vilket priset på varor och tjänster bestäms av ett fritt prissystem satt genom utbud och efterfrågan.[1][2] Detta kontrasteras ofta mot planekonomi, i vilken en central regering bestämmer priset på varor och tjänster med hjälp av priskontroll. I praktiken har inget land varit någon renodlad marknadsekonomi eller planekonomi; alla länder har någon form av blandekonomi, vilken kan se ut på väldigt olika sätt.
så säger Wikipedia, GRYMT mycket bättre.
isola:
that was not a godkänd källhänvisning
Nationalencyklopedin, marknadsekonomi, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/marknadsekonomi, hämtad 2015-01-04
Nöjd?
Blandekonomi är blandningen mellan de ekonomiska systemen
planekonomi och marknadsekonomi. De länder som brukar kallas blandekonomier är främst de nordiska länderna som präglas av relativt höga skatter och stor offentlig sektor. I en blandekonomi äger och verkar staten inom det marknadsekonomiska systemet genom att investera samt äga företag och reglerar marknaden med lagar och skatter. Det kan sägas[enligt vem?] att Sverige styrs enligt det blandekonomiska systemet. Det är fritt företagande som mixas med statligt ingripande. Detta är i och för sig en beskrivning som är passande för väldigt många länder. I praktiken är alla länder blandekonomier även om de lutar mer åt något av de två hållen.
Planekonomi eller planhushållning är ett ekonomiskt system där staten planerar och styr ekonomin.[1][2] Planekonomin bygger på att följa administrativa eller politiska riktlinjer för hur samhällets ekonomi ska utvecklas.[3] Ordet anses ha myntats av Dag Hammarskjöld.[4]
Det är de styrande politikerna, myndigheterna eller folket direkt som bestämmer planerna beroende på teoretisk eller praktisk inriktning. I dessa bestäms vilka varor och tjänster som skall finnas och vilka priser som skall gälla. Även inriktningen på forskning, lantbruk och utbildning har i det tidigare kommunistiskt styrda Östeuropa bestämts av centralmaktens planering.[5] Som regel avses med begreppet centraliserad (statlig) ekonomisk styrning. I det socialistiska tänkandet ingår planekonomin som central del.[6]
Så man kan säga att ekonomisk höger är blandekonomi som lutar emot marknadsekonomi, och ekonomisk vänster är blandekonomi som lutar emot planekonomi, eller helt enkelt blandekonomi.
Nu är du allt bra snurrig! Det där är ju beskrivningar (NEs är något knapphändig, men icke desto mindre korrekt), inte argument!
Petros Synthea: Så man kan säga att ekonomisk höger är blandekonomi som lutar emot marknadsekonomi, och ekonomisk vänster är blandekonomi som lutar emot planekonomi, eller helt enkelt blandekonomi.
Ja, detta gäller i alla fall för tänkande människor. Man rör sig mellan polerna och kör på de idéer, system och mekanismer som visat sig fungera bra och som gör att människor får det bättre i det stora hela. Renodlad marknadsekonomi och renodlad planekonomi fungerar inte av olika skäl; för marknadsekonomi handlar det om rovgirighet och egoism som löper amok och skapar social skiktning etc., för planekonomi att det är ett sjukt ineffektivt sätt att fördela resurser på.
Petros Synthea:
Det står ju ingen kritisk argument emot på marknadsekonomi, men det gör det på planekonomi? ...
Det kan jag tyvärr inte ta ställning till, eftersom jag har inte artikeln.
Petros Synthea:
Jo, jag överdriver säkert. Men det låter så pinsamt naivt så jag fick en CHOCK!Står på blandekonomi:
Många menar att systemet gör att människor kan känna sig trygga och att tillgångarna i samhället blir rättvist fördelade. Andra menar att det hindrar företagen att vara effektiva och en del anser att människor ändå far illa i en blandekonomi.
Och planekonomi:
Många menar att systemet gör att det inte blir så stora skillnader mellan rika och fattiga, att människor inte blir arbetslösa och att även avlägsna områden får tillgång till varor och tjänster. Andra menar att produktionen inte blir effektiv och att det råder brist på varor. Dessutom har en central myndighet svårt att planera ekonomin för ett helt land.
Det låter som lite väl låg nivå för Nationalencyklopedien. Är du säker på att det inte är den lättlast versionen som du citerar från?
Exner:
Det låter som lite väl låg nivå för Nationalencyklopedien. Är du säker på att det inte är den lättlast versionen som du citerar från?
Det är lättlästa versionen.
Petros Synthea:
Det är lättlästa versionen.
Då är det väl ursäktat att begripligthet går före precision?
Marknadsekonomi tillgodoser möjligen efterfrågan, men folk far antagligen illa då sociala skyddsnät och dylikt inte är utbyggt som annars. Jag tänker att planekonomi och marknadsekonomi är lika icke-önskvärda och inte heller särskilt olika varandra sett till konsekvenser. I båda fallen inskränks individens frihet någonstans, även om det knappast är avsiktligt i en marknadsekonomi. Skillnaden är väl krasst sett att det är andra herrar som styr en marknadsekonomi (ja ofta herrar) än planekonomi och givetvis att marknadsekonomin gagnar de som klarar sig och så att säga har råd med sin frihet. Precis som den politiska skalan är rund möts också plan- och marknadsekonomin någonstans. Även om konsekvenserna är lika är det naturligtvis helt olika strukturer. Personligen tycker jag att marknaden bör styra så långt som möjligt och kvoteringar och liknande nästan andas planekonomi, men internationellt sett gör nog marknadsekonomin stor skada även om den ses som mer legitim än planekonomin.
