Varit rätt sjuk i nån hyffsat alvarlig feber, var sjuk i flera månader.
Jag föddes med ett hyfsat stort födelsemärke vid min mun (inte så stor som den från austin powers ). Så när min farmor skulle vara barnvakt till mig trodde hon att jag hade fått smuts i ansiktet (lekt i lera). Så hon börjar skrubba och skrubba, jag börjar gråta och skrika. När det börjar försvinna hud ger hon upp, och hon skämdes nog som in i helvete när morsan berättade att det var ett födelsemärke.
Kanske inte värsta överlednads historien, men ont gjorde det iaf
isola:
Stoppade in en hel skinkskiva i munnen och svalde utan att tugga. Pappa fick mig dock att kräkas upp den genom att hålla mig upp och ned, så det fixade sig.
Påminner om när jag och min bror var 8 år och tävlade om vem som kunde svälja flest hela köttbullar...gjorde så himla ont men man ville ju inte förlora
Tjohej:
Var glad! 🙂
Men jag vill också kunna berätta coola historier om när jag bröt benet eller fick hjärnskakning eller ramlade ner från ett träd etc
Sarabi:
Jag föddes med ett hyfsat stort födelsemärke vid min mun (inte så stor som den från austin powers ). Så när min farmor skulle vara barnvakt till mig trodde hon att jag hade fått smuts i ansiktet (lekt i lera). Så hon börjar skrubba och skrubba, jag börjar gråta och skrika. När det börjar försvinna hud ger hon upp, och hon skämdes nog som in i helvete när morsan berättade att det var ett födelsemärke.
Kanske inte värsta överlednads historien, men ont gjorde det iaf
hon hade väl träffat dig innan?
Som barn ramlade jag ner från ett träd. När jag tog emot mig med händerna, böjdes fingrarna bakåt. Pekfingret böjdes ur led. Men skit i det, tyckte jag och böjde ner fingret. Nu har det säkert passerat + 10, och fingret är ännu inte läkt. Jag har inga som helst smärtor, men kan lät få fingret en bit ur led till låst läge.
När jag gick i 6:an sprang jag vid ett tillfälle i skolkorridoren, och halkade ner för en trappa. Skulle fånga mig i trappräcket i fallet, men missade och fångade enbart med lillfingret. Jag bröt det.
När jag kanske var 5-7 år ville jag vara med dom "stora" killarna och spela fotboll i vändplanen. I vändplanen hade vi ett relativt stort och tungt fotbollsmål. En av killarna välte målet över mig. Jag drogs omkull av målets tyngd och slog huvudet i asfalten. Behövde åka in till sjukhus.
Just innan jag skulle födas lyckades jag få navelsträngen runt halsen, så de blev tvungna att göra ett akut kejsarsnitt för att jag inte skulle strypas.
En sommardag när jag var ca 12 år åt vi på en av stadens finaste restauranger. Jag var självklart dum nog till att fippla med en hårnål på läppen och plötsligt slank den ner i halsen. Jag kunde knappt andas och fick familjens uppmärksamhet. Morfar gjorde genast Heimlich på mig och med alla gästernas ögon på mig spydde jag upp hårnålen (inklusive måltiden jag just hade ätit).
Jag är fortfarande dum nog till att ha hårnålar i munnen men har hittills inte svalt någon igen.
Förutom det överstående har jag nog klarat mig bra:)
mynona: Ja, och bandage på händerna efteråt är nästan värre eftersom man då blir invalid och inte kan använda händerna.
18 år
Bra tråd tråkigt att den varit död i två år.
*klappar mig sj på axeln *
Kommer ihåg när jag skruvade ur en lampa från en väggmonterad läslampa medans strömmen var på.
Och ja, jag stoppade in ett finger.
Och ja, det gjorde ont som in i helvete.
Var 4 år vid det tillfället, och har inte gjort om det än under mina 23 år.
Har också fallit från relativt höga höjder (2-3 meter) när man klättrade i träd och hinderbanor. Landade båda gångerna på nacken typ. Hakan mot bröstkorgen, benen mer eller mindre upp i skyn.
När jag föll från trädet landade jag i en sluttning med några buskar och löv på vanlig mjuk skogsmark, dämpade nog fallet bra. Var ensam då, så om jag brutit något hade det nog blivit jobbigt.
Från klätterställning på hinderbana landade jag i mjuk sand. Dämpade nog också bra då jag inte har ont någonstans och blev inte förlamad.