Brukar inte göra sådana här trådar men någon gång måste det väl bli av, nåväl.
Jag har blivit behandlad väldigt bra av livet, självklart så har det ju alltid sina ups and downs, men det går bra för mig. Vänner, familj, intressen. Allt det. Men det känns ändå som om någonting saknas, för att fylla hela cirkeln. Jag går runt med många tankar. Tankar som jag vill sätta ord på, men inte riktigt lyckas med. Det är väl främst nostalgi. Jag misstänker att jag själv söker mig till nostalgin för att ja, återuppleva gamla minnen. Kanske det är dags att ta farväl med det förflutna och skapa nya minnen för livet?
Jobbigt.
Har inga uppmuntrande ord eller fraser jag kan slänga med mig, för det blir faktiskt inte alltid bättre eller lättare, och livet är ibland ett enda långt rövknull du inte gett ditt samtycke till.
Men, du är blott en slyngel, allt kommer säkerligen att lösa sig i sinom tid.
Du din lilla orosvårta 
spearmint: Kanske det är dags att ta farväl med det förflutna och skapa nya minnen för livet?
Eller, inspireras av det som var bra i det förflutna och skapa sen nya minnen med det förflutna som bas.
