När tjejer börjar få mens är det naturens sätt att säga att det är dags att skaffa barn. Det är bara det att vårt samhälle kräver att barn förblir "barn" så länge det bara är möjligt, och just nu ligger gränsen på 18 år.

Tänk efter, varför tror ni tonåringar är trotsiga och får en jättestark vilja att bryta sig loss och skaffa eget? Man vill inte bo hemma med föräldrarna längre eftersom man faktiskt är vuxen. Myndighetsgränsen borde ligga på 13 år istället för 18.

Barn ska ha rättigheter, men de ska också ha skyldigheter. Problemet är att vi behandlar barn som om de vore ovetande, oskyldiga änglar. Det är de inte. De är smarta, men dagens föräldrar hindrar sina barn att utvecklas naturligt, istället för de gå hemma under föräldrarnas beskydd alldeles för länge. Tonåringar VILL ut och se sig om, de VILL börja jobba och de VILL bli vuxna. Men de får inte. De ska ju vara oskyldiga barn tills de blir 18.

Om tonåringar hade fått med ansvar skulle de även ta mer ansvar. Tonåringar är inte naturligt omogna, de är bara tillbakahållna för att de tvingas stanna hemma och är hela tiden under bevakning av föräldrarna.

Hos vanliga djur finns det få djur som inte blir vuxna efter 3-4 år. Människans barn blir vuxna extremt sent, och alldeles onödigt sent tror jag. Visst finns det saker i vår komplexa hjärna som tar tid att utvecklas, men att hindra utvecklingen med hönsmammeri är knappast något som sätter fart på det hela.

Idag ska vi sätta radarspårare på våra tonåringar för att följa deras väg så att de inte råkar ut för något. Förr i tiden kunde ett barn gunga, ramla av och slå sig så det blödde lite utan att någon fick panik och ringde efter ambulans.

När och varför blev hela samhället onaturligt mesigt mot barn?