Har med tiden börjar tro att det inte går att förändra samhället. Alltid har det funnits människor som försökt göra samhället bättre men ondskan finns kvar. Människor lider fortfarande, tror inte att lidandet i det stora hela har ökat. Visst är de västra samhällena mer accepterande och öppensinnade än hur de var under t.ex. medeltiden, men lidande finns fortfarande i större delen av världen i form av sjukdomar och svält.

ser inte en enda anledning att tro att vi har en förmåga att forma världen som vi vill.

Förr var jag bitter. Nu är jag gladare, för jag lägger inte längre tid på att tänka på det som är fel i världen som jag inte ens kan påverka.

Lägger bara energi på mitt eget liv, bortser från allt det andra. Det kan verka egoistiskt, men med utgångspunkten att det egna livet är det enda man har makt över så är det inte ett egoistiskt levnadssätt.