tror google kan hjälpa..............

hög mycket, låg lite, dock väldigt förenklat.

Har givetvis googlat men hittade inget specifikt om lånandet under de två konjunkturerna

Dan_the_ironman:

hög mycket, låg lite, dock väldigt förenklat.

Men när räntan sänks lånas det väl mycket också?

merva:

Men när räntan sänks lånas det väl mycket också?

Ja, eller mer rättare sagt.

Dan_the_ironman:

Ja, eller mer rättare sagt.

Och det är ju under lågkonjunktur som räntan är lägst så lånas det ut mer under lågkonjunktur?

merva:

Och det är ju under lågkonjunktur som räntan är lägst så lånas det ut mer under lågkonjunktur?

Man gör det för att låna ut mer antar jag, för att ingen vill låna under lågkonjuktur. På så sätt försöker man få start på ekonomin.

Kan inkalla hjälp, är inte så hajj på detta

Marmoth:

merva:

Har fått i uppgift att beskriva hur strömningen av pengar förändras under hög- och lågkonjunktur. Är osäker om det lånas ut mer eller mindre pengar och under vilken av konjunkturerna det gäller för. Någon som kan hjälpa?

Såhär ligger det till. I början av en högkonjunktur tar lånandet/omsättningen/strömningen av pengar fart. Riksbanken sänker räntan under en lågkonjunktur för att folk och företag ska våga börja låna igen.

När lånandet tar fart ökar penningmängden och hastigheten och de som har lånat för konsumtion (folk) eller investeringar (företag) kan börja betala ränta och amortera. Räntan höjs.

När högkonjunkturen fortsätter tar dessa fortsatta lån för att täcka förväntad framtida efterfrågan eller för att de förväntar sig ha en hög/högre inkomst/vinst i fortsättningen, men de vill konsumera/investera NU.

Till slut har alla lånat så pass mycket att de inte kan låna mer, eftersom att en stor del av deras inkomst går åt till ränta och amortering. Då börjar konjunkturen mattas av och penninghastigheten (strömningen/omsättningen) minskar. Till slut är vi i en lågkonjunktur och Riksbanken sänker återigen räntan för att få fart på ekonomin igen.