Man gav namn åt "onormala" beteenden.

Jag vet inte riktigt var du kommer ifrån med din frågeställning, men om det är för att du vill försöka klura ut på egen hand om du(eller någon annan) har någon av dessa besvär- gör det inte. Det är osäkert och bättre att få råd och vägledning hos en psykolog.

Hursomhelst, jag har iallafall diagnosen Borderline och min psykolog kom fram till detta genom bland annat att jag fick fylla i ett enormt formulär där jag fick skala hur jag mådde och vilka beteenden jag har (t.ex om jag självskadar eller något sådant). Det är flera saker hos mig som stämmer in på kriterier för Borderline, bl.a:
- Självdestruktiva beteenden (bränna, skära, osv.)
- Suicidala beteenden (tankar, försök och liknande)
- Känslomässigt instabil- det vill säga, jag är mycket mycket känsligare än andra(låt oss säga "normala") människor, jag mår jättelätt dåligt av småsaker, och det håller i sig länge. Det är mycket extremare än vad det låter.
- (för att citera wikipedia, för jag kan inte uttrycka det så bra själv) påtaglig osäkerhet och instabilitet i självbild och identitetskänsla

Så vitt jag har förstått så har de flesta psykdiagnoser kriterier som man måste fylla ett visst antal av.

Det kanske kan underlätta något att läsa om Borderline här(står om kriterier osv)
http://sv.wikipedia.org/wiki/Borderline

Om man ändå orkade svara.

Homunculi:

Man gav namn åt "onormala" beteenden.

Håller med, tycker också att man borde sluta med att diagnostisera Cancer och HIV, alla har olika kroppar liksom.

Varför gör du inte ett sådant test om du nu är så nyfiken?

Det misstänks att jag kanske har borderline-drag. Det är dock ingenting jag känner för att gå och få diagnosticerat, jag är ju ändå jag och bättre hjälp kan jag ju ändå inte få. Jag har haft en hel uppsjö av mediciner (bla. kalasmedicinen Zyprexa i 2 år) och har 5-6 "mindre" diagnoser redan såsom social fobi, postraumatisk stress och depression, så jag känner inte för en till.

Eller kan borderline gå hand i hand med PTS?

I vilket fall så får man fylla i självskattningsformulär på 20-40 sidor efter en lång periods (ofta års) samtal, när det gäller såpass "tunga" diagnoser, sedan jämför skrynklet med en massa skattningsskalor.

Tycker psykiatrin delar ut diagnoser som godis. Jag förstår att det blir lättare (läs: billigare) att behandla en människa med en diagnos men ibland går det till överdrift.

Homunculi:

Man gav namn åt "onormala" beteenden.

nä, idiot

Mårran:

I vilket fall så får man fylla i självskattningsformulär på 20-40 sidor efter en lång periods (ofta års) samtal, när det gäller såpass "tunga" diagnoser, sedan jämför skrynklet med en massa skattningsskalor.

Är det ofta dom gör det på BUP eller brukar det vara vuxen-psyk som gör det mest?

Och måste det gå flera år? Kan man inte begära att fylla i dom direkt när man pratat några gånger med psykolog?

Liksom för ex om man har haft problem i jättemånga år å sen ska flyttas till vuxenpsyk kan man inte där liksom kräva att få hjälp/utredning omedelbart?

Jag fick min diagnos (borderline, eller emotionell instabil personlighetsstörning som den nu heter) genom samtal med psykiatriker och terapeut, både under inläggningstid och i öppenmottagningen. jag har även fått fylla i lite formulär
Varför jag fick den diagnosen var för att jag stämde in på var enda kriterie för EIP.

Mårran:

postraumatisk stress

jag har tänkt på det där. Är det en diagnos som måste fastställas av psykolog eller kan man bara själv anta att man har det... ?

paras:

Är det ofta dom gör det på BUP eller brukar det vara vuxen-psyk som gör det mest?

Vuxnpsyk, vad jag vet får man inte ge diagnos på personlighetsstörning på någon under arton år. Åtminstonde för ett år sedan räknades det som tjänstefel om någon gjorde det

Human:

jag har tänkt på det där. Är det en diagnos som måste fastställas av psykolog eller kan man bara själv anta att man har det... ?

Självklart måste det fastställas av psykolog... Annars får man ju ingen behandling?

Mårran:

Självklart måste det fastställas av psykolog... Annars får man ju ingen behandling?

ne, såklart. Men jag läste nånstans om nån internetbehandling.. är det då folk som bara antar att dem har det? eller 'hjälpsidor' på internet, är det för dem som har en fast diagnos eller bara tror? hmm hmm hmmm