Hej är en kille på nuvarande 16-17 år och tänkte berätta lite varför jag är deppig.
Det börjar med att när jag var ungefär 2-3 år så dog min pappa i en olycka vilket gjorde min mamma väldigt ledsen och fick ta hand om mig själv. Vi flyttade in i en liten lägenhet bara jag och morsan och hon försökte väll göra det bästa utav stunden. Tiden går och hon träffar en ny kille vi kan kalla han Johan och han flyttar in. Jag antar att mamma blev gladare med tiden, och den här stunden i mitt liv var nog den bästa. Då var jag kanske 7-8 år jag visste inte mycket och fattade inte så bra att jag inte hade en "riktig" pappa. Johan var mycket trevlig och det funkade bra hemma livet rullade på. I skolan gick det bra och jag hade många vänner jag kanske inte var den ungen som tog för sig  mycket men det funkade. nu är den tiden jag börjar 6an och kommer till en ny skola. Bor i en liten stad så att många av mina kompisar fick börja i min klass. blev vän med nästan alla och presterade bra. Det är nu det börjar gå utför för min psykiska hälsa kan man säga. Jag börjar hänga med äldre och började röka cigg för att vara cool antar jag, ångrar jag idag för att jag fortfarande röker. Då börjar mamma och Johan misstänka att jag börjat röka och blir mycket besvikna på mig. Så en gång när jag hade köpt mitt första pack cigarretter rökte jag innan jag kom hem och stoppade det i byxorna. Mamma ville lukta på mina fingrar och såklart luktar dom fimp. Hon börjar skrika på mig att jag måste lägga av med det där och jag säger bara att jag inte har rökt. Hon säger kolla mig in i ögonen och säg att du inte har rökt och just precis då har packet åkt ner i byxbenet och ramlar ut, Lite komiskt kanske. Hon var mycket besviken men jag brydde mig inte och fortsatte röka. Tiden rullar iväg och nu går jag nog i 8an . Vid den här tiden var jag mycket intresserad av att testa på gräs (marijuana) vilket några av mina äldre kompisar höll på med, Jag tänkte att jag också måste testa. Första gången jag var hemma själv så hade jag en polare med mig han fixade gräset så att jag kunde röka. Men ingen av oss kunde rulla då ringde vi ännu en polare som kunde rulla. Tänk på att jag hade aldrig testat innan och vi blandade inte ut med tobak eller något vi rullade alltså då en rening grönt. Vi går ut på altanen och tänder på hostar som in i helvete hinner ta typ 12 bloss. Sen ser vi att någon kör upp på parkeringen och då är det min mormor. Nu började gräset slå på mig. Vi slänger allt springer in i igen och jag försöker inte av att drabbas av panik. Hon knackar och öppnar och frågar vad vi gör jag försöker svara så normalt som jag kunde. Hon går och jag trodde att hon märkte något. Fick en snetripp eller något och tror mitt liv typ är över och lägger mig i sängen. Såklart märkte hon inget och jag lugnade ner mig.
några månader senare Tar min "riktiga" pappas syster och hennes man livet av sig och lämnar barnen. Detta gjorde mamma extremt ledsen för hon var riktigt tight med pappas familj. Nu går allt och helvete och vi bråkar mer hemma hela tiden, Och jag kommer aldrig överens med Johan, jag röker mer cigg och mer gräs och även ibland tar tjack Mest för att dämpa ångesten. allt detta gjorde att jag mådde väldigt psykiskt dåligt. Jag bestämde mig för att ta livet av mig med koffein tabletter svalde kanske 25-30 st och det tog en stund men sen mådde jag riktigt dåligt och fick hjärtklappningar började spy så mycket att det kom galla. Hela natten spydde jag och trodde verkligen att jag skulle dö. Men det gjorde jag inte. Sa till mamma dagen efter att jag hade fått kräksjukan eller nåt sådant. Jag försökte ännu en gång fast denna gången hänga mig själv men repet klarade inte min vikt och gick sönder. nu mår jag verkligen som sämst. Var borta från skolan i nästan ett halvår och gick på terapi men kunde ändå inte riktigt öppna upp mig så det hjälpte inte. På något sätt fick jag livslust igen och fortsatta med skolan. allt blir bara sämre hemma. Men jag klarar mig igenom mellanstadiet. Och nu ska jag börja gymnasiet jag går ungefär i 2-3 veckar sen skiter jag i det och hoppar av. Säger till Mamma att jag ska börja igen nästa år istället. Den Sommaren  Hade dock faktiskt enormt roligt  när alla mina kompisar hängde och rökte. 1 år går och nu ska jag försöka börja gymnasiet igen men det går inte då heller för jag har ingen ork till det alls. och det är nu jag sitter här och skriver detta. Mamma och Johan vet inte vad dom ska göra av mig och jag mår bara piss och funderar på att ta livet av mig på riktigt nu. Vet inte vad jag ska ta mig till. kanske blev väldigt mycket nu men ville ba få ut det ,Skriver väldigt dåligt också