Aviseringar
Rensa alla

Självmordstankar


Ämnesstartare

Julafton och då borde väll man ändå vara glad och må bra. Men för mig är det tvärtom, jag hatar julafton och mår dåligare en vad jag någonsin gjort. Inte gjort mer än att skada mig själv ikväll och mått så äckligt dåligt. Vadfan är felet med mig. Trött på att må såhär. Någon inne som kan få mig på bättre tankar?


   
Citera

åk till BUP imorgon bah


   
SvaraCitera

felicia-a:

Någon inne som kan få mig på bättre tankar?

Behöver du någon att snacka med så är jag bara ett PM bort.

- - - - - - - - - - - - - - - - - Sammanslagning 1 - - - - - - - - - - - - - - - - -

Samt sök hjälp för det.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Xisco:

Behöver du någon att snacka med så är jag bara ett PM bort..

Tack så mycket!


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Dan_the_ironman:

åk till BUP imorgon bah

Jag tycker inte jag gör annat är att är på bup, springer hos olka psykologer, soc, beroendekliniker, psyket men ingenting tycks hjälpa 🙂


   
SvaraCitera

felicia-a:

Jag tycker inte jag gör annat är att är på bup, springer hos olka psykologer, soc, beroendekliniker, psyket men ingenting tycks hjälpa 🙂

sätt dig ner och fundera varför det inte fungerar då, känns som att det är bra att försöka röja lite ut vägen för att få ut ngt av det.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Dan_the_ironman:

sätt dig ner och fundera varför det inte fungerar då, känns som att det är bra att försöka röja lite ut vägen för att få ut ngt av det.

Jag har försökt, tro mig 🙂 Tusen gånger


   
SvaraCitera

felicia-a:

Jag har försökt, tro mig 🙂 Tusen gånger

Jobbigt läge, då vette faaaaan duh!

Då kanske det bara är att vänta ut, tog några år för mig att fatta vad som var och fel och vad jag kunde göra åt det. De åren sög ju balle man ja vad ska man göra.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Dan_the_ironman:

Då kanske det bara är att vänta ut, tog några år för mig att fatta vad som var och fel och vad jag kunde göra åt det. De åren sög ju balle man ja vad ska man göra.

Ja men man har inte ork hur länge som helst. Någonstans finns det ett stopp, när psyket ger upp.


   
SvaraCitera

felicia-a:

Jag tycker inte jag gör annat är att är på bup, springer hos olka psykologer, soc, beroendekliniker, psyket men ingenting tycks hjälpa 🙂

Kan det inte vara så att du kanske själv sätter mentala spärrar? Har du hittat någon du känner att du kan vara helt öppen med? Vad känner du att du behöver för hjälp? Behöver du någon som bara lyssnar eller någon som kan ge konkreta tips?


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

deteD:

Kan det inte vara så att du kanske själv sätter mentala spärrar? Har du hittat någon du känner att du kan vara helt öppen med? Vad känner du att du behöver för hjälp? Behöver du någon som bara lyssnar eller någon som kan ge konkreta tips?

Det kan säkert vara så att jag sätter spärrar. Jag har svårt att prata med psykologer osv för om jag säger som jag verkligen mår så vet jag att dom sätter in mig på psyket. Och oftast blir jag bara runt skickad till olika enheter och personer, så trött på det nu. Kan inte öppna mig för någon.


   
SvaraCitera

felicia-a:

r om jag säger som jag verkligen mår så vet jag att dom sätter in mig på psyket.

Nej det kommer de med all sannolikhet inte göra, det dummaste man kan göra är att tro att man är unik eller speciell, inget är nytt under solen.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Dan_the_ironman:

Nej det kommer de med all sannolikhet inte göra, det dummaste man kan göra är att tro att man är unik eller speciell, inget är nytt under solen.

Det kan jag lova med all sannolikhet att dom kommer göra då dom gjort det förut ett x anatal gånger


   
SvaraCitera

felicia-a:

Det kan säkert vara så att jag sätter spärrar. Jag har svårt att prata med psykologer osv för om jag säger som jag verkligen mår så vet jag att dom sätter in mig på psyket.

Där har du en förklaring till varför inget tycks hjälpa. Hur ska du kunna angripa problemet genom att kringgå det? Ger det dig något att gå till psykologen då? Varför är du rädd för att bli inlagd? På vilket sätt skadar du dig själv?


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

deteD:

Där har du en förklaring till varför inget tycks hjälpa. Hur ska du kunna angripa problemet genom att kringgå det? Ger det dig något att gå till psykologen då? Varför är du rädd för att bli inlagd? På vilket sätt skadar du dig själv?

Nej, det ger mig inget att gå till psykologer. Det ända jag säger där är " Mm "
För jag har blivit inlagd förut när jag berättade hela sanningen, exakt hur jag mår. Jag skär mig, bränner mig med cigg.


   
SvaraCitera