Bry dig inte bara. Folk stirrar på minsta lilla, det är inte en stor grej

Har samma problem, vet att många kan stirra och man känner sig ganska obekväm då men det gäller att tänka på att de säkert inte kan relatera till det och inte är vana att se sånt. Minns att jag hade en danslärare när jag var liten som hade väldigt mycket ärr på armarna och tyckte det var läskigt/konstigt, för visste ju inte var det var då. Men tror inte att någon kommer tycka dåligt eller ogilla dig för det liksom! Du kommer säkert också få frågan "vad är det?" "varför skär du dig? det är så dumt" osv men det är bara och berätta som det är om du vill, annars har du all rätt att inte svara om du inte vill det och känner dig obekväm med det.
Ibland brukar jag sminka över mina med en fulltäckande foundation + primer + puder om dem inte bleknat, så det kan du ju göra om du vill, de kommer ju fortfarande synnas lite men kan hjälpa med färgen - oh kom på att du kan prova med grön color corrector innan foundation då den tar bort röda/rosa pigment om dem nu är det. 
Du kan ha polo tröja om du vill täcka halsen oxå.
Skönt att du är på bättringsvägen, jag tror på dig! <3

Har själv några på benen, det jag brukar göra är att täcka över med concealer och foundation när jag ska ha shorts på mig. Kanske blir jobbigt o göra det varje dag för dig men annars så är det väl bara att stå ut med de, finns inte så mycket o göra lixom.

Du ska skita fullständigt i om folk stirrar, för du är definitivt inte den enda. Var stolt över att du klarat dig igen den där tuffa tiden i ditt liv ist. Har själv typ nyss slutat skära mig (är nog lite för stolt hehe). Men som sagt du är otroligt stark som kom ut levande under den tiden du mådde som sämst. Se inte dina ärr som nånting att skämmas över, utan nånting att vara stolt över. Å ja vet att d låter helt orealistisk men allt handlar om hur du ser å tänker på saker å ting. Ser du dina vackra ärr som nått positivt, blir dom till nått positivt. 

Puss å lycka till nu❤

nesslanella123: Hej! Jag är en tjej på 15 år och som ni kanske har läst i titeln så har jag ett självskadebeteende men jag bor på hvb och är på bättringsväg<3 men nu om 14 dagar prick börjar jag i skolan och jag har inte kunnat göra annat än att oroa mig för att folk ska stirra på mina ärr,hjälper inte att jag har långärmat för jag har ärr på halsen och händerna. Vet inte varför jag är orolig över det, skäms bara...Tips på hur jag kan tänka eller göra?

Hej,

Det kanske kan hjälpa att tänka på alla andra tjejer som är som du, det kan bygga upp en medkänsla för dem och även stärka dig själv när du påminner dig om att du inte är ensam. De som inte vet vad du går igenom är inte heller värda att bry sig om, om de nu skulle vara taskiga. Tänk sen att ingen är perfekt, alla vi har nått konstigt med oss som vi skäms över, det är bara olika saker för olika människor.