När man praktiserar så har jag då fått praktiker via skolan/gymnasiet eller via annat håll. Dem vet om att jag ska praktisera hos dem. De visar mig hur jag ska göra och gör det bara 1 gång för sedan ska jag ju kunna det och efter 3-4 veckor vara proffs. Jag har också försökt be om hjälp men när jag ska få hjälp så känner jag att det finns så mycket som inte funkar dvs kommunikationen, upplägget och planeringen och sådana saker som för mig är viktiga. Jag vill ju veta du ska göra detta denna tid och ha ett schema samt att dem ska kunna finnas om det är så att jag behöver hjälp för det är ju en praktik, man ska lära sig hur det går till på ett riktigt jobb och då ska dem anställda lära praktikanten.
Men om dem inte vet hur dem ska hantera mig som praktikant, inte ger mig den hjälp jag vill ha och behöver trots att jag försökt ge praktikerna chanser och försökt få det att fungera men känner att pga ovanstående anledningar att det inte känns rätt eller att jag inte trivs.
Ska jag då ta ansvar när det är dem anställda som ska ta ansvar och lära mig som praktikant och kunna göra sitt jobb? Är det inte de anställda då som ska kunna tänka om och göra rätt istället för att bli oroliga eller inte bara ta ett samtal med mig och prata om detta utan istället bara fortsätter som vanligt? Då är det väl inte mitt ansvar? Jag vill ju lära mig och då vill jag ju att proffs ska lära mig. Inte få personer som inte vill lära praktikanter om yrket när dem vet om att det ska komma en praktikant.
ömsesidigt ansvar. du har ansvar för ditt egna lärande, går inte att skylla på andra utan man behöver vara anpassningsbar för alla sociala situationer och arbetsplatser kommer inte var upplagda som du vill. det är bra om du kan tänka typ "ok, de ger mig den här informationen, vad kan jag dra för slutsatser utifrån det, hur kan jag lära mig av det här?". sen ska du såklart kunna fråga om hjälp och få det också men då ligger det på dig att vara tydlig med att du behöver mer introduktion. säg det direkt istället för att det behöver bli värsta samtalet.
ers böghet:
ömsesidigt ansvar. du har ansvar för ditt egna lärande, går inte att skylla på andra utan man behöver vara anpassningsbar för alla sociala situationer och arbetsplatser kommer inte var upplagda som du vill. det är bra om du kan tänka typ "ok, de ger mig den här informationen, vad kan jag dra för slutsatser utifrån det, hur kan jag lära mig av det här?". sen ska du såklart kunna fråga om hjälp och få det också men då ligger det på dig att vara tydlig med att du behöver mer introduktion. säg det direkt istället för att det behöver bli värsta samtalet.
Jag gjorde mitt jobb och jag försökte göra så det skulle fungera men praktikplatserna gjorde inte sina jobb. De va 1 praktikplats som välkomnade mig bra och lärde mig. De andra var ungefär på dagis nivå. Jag gick in 100 procent och fick inte ens lära mig ett dugg. Och då ska jag ta ansvar när de är dem som ska lära mig yrket? Man fattar väl själv att man inte kan lära någon om något om man inte ens kan sitt jobb. Tex jag kan inte lära någon annan om bilar för jag kan inte ett skit om bilar så hur lär sig min praktikant då? Då är det upp till mig som anställd så att se till att den lär sig och inte får den att undra vad i helsike den gör på praktiken om ingen gör sitt jobb och lär han eller henne.
