dzjugasjvili:

jag är förtjust i arbetarstolthet, men det leder osökt till en stolhet i att arbeta.

Varför måste den det? Jag är stolt över min klass, den styrka vi tillsammans besitter och allt vi kan uppnå när vi kämpar tillsammans. Det behöver man verkligen inte gilla arbete för att vara. Det är ju just vår kamp MOT arbetet som är det man är stolt över.

"Jag är personligen ganska ointresserad av förebilder i form av Venezuela, Kuba och andra länder som kallar sig socialistiska. För mig är socialismen den kamp som arbetarklassen för i hela världen mot kapitalismen och för ett bättre samhälle. Precis som Gau sa.
Och att arbetarklassen faktiskt lyckats uppnå så himla mycket och framförallt att vi har potential att befria oss själva från kapitalismen - det tycker jag inspirerar på en helt annat nivå än att de har bra läkarvård på Kuba."

https://www.socialism.nu/showpost.php?p=207417&postcount=6

... byt ut kapitalismen i det fetade mot lönearbete/arbete.

Rödingajäveln:

Varför måste den det?

därför att jag gör skillnad i stolthet i att tillhöra proletariatet (en stolthet jag å ena sidan inte förstår och å andra sidan anser positiv) och stolthet i att skapa värde. den senare nämnda stoltheten förutsätter ett arbete eftersom det är parasiterandet (att till exempel leva på socialbidrag likväl som att leva på avkastning) som man fördömer.

anarkister har i allmänhet inte denna synen på arbetarstolthet, men bland socialdemokrater och leninister lever den kvar.

dzjugasjvili:

anarkister har i allmänhet inte denna synen på arbetarstolthet, men bland socialdemokrater och leninister lever den kvar.

Ah okej, ja då är jag med dig och håller med! De har ofta en sjukt fördummande syn på arbetare också och ser sällan sig själva som arbetare, utan snarare som några som ska komma utifrån och leda arbetarklassen.