Okej såhär är det, jag hatar egentligen att berätta om sånt här men aja. Jag skär mig eller jag skär mig till och från. Skärde mig i höstas över hela armen och nu har jag dessa äckliga ärr kvar som gör mig bara mer irriterad. En kille i skolan har frågat typ 3 ggr om jag skär mig men jag nekar och hittar på en historia till ärren (att jag varit hon ett par kattungar vilket är jättekonstigt hahah) jag stör mig så mycket på ärren och dessutom så vet inte min mamma om att jag skär mig. Hon är den sista jag vill ska få reda på att jag skär mig och "snart" är det sommar och då har jag bikini eller t-shirt på mig varje dag och vad fanns ska jag göra liksom.
Skörden mig senast för typ 1-2 v sedan. Jag gör det inte för att jag egentligen vill men jag känner att jag förtjäntligen det. Och såklart ska min kompis som vet om att jag skärt mig se det och fråga vad som hänt. Blir bara så jävla sur på mig själv. Vad fan ska jag göra nån gullig själ som snälla kan hjälpa mig.
Låt folk se dina ärr
anonym2121:
Okej såhär är det, jag hatar egentligen att berätta om sånt här men aja. Jag skär mig eller jag skär mig till och från. Skärde mig i höstas över hela armen och nu har jag dessa äckliga ärr kvar som gör mig bara mer irriterad. En kille i skolan har frågat typ 3 ggr om jag skär mig men jag nekar och hittar på en historia till ärren (att jag varit hon ett par kattungar vilket är jättekonstigt hahah) jag stör mig så mycket på ärren och dessutom så vet inte min mamma om att jag skär mig. Hon är den sista jag vill ska få reda på att jag skär mig och "snart" är det sommar och då har jag bikini eller t-shirt på mig varje dag och vad fanns ska jag göra liksom.
Skörden mig senast för typ 1-2 v sedan. Jag gör det inte för att jag egentligen vill men jag känner att jag förtjäntligen det. Och såklart ska min kompis som vet om att jag skärt mig se det och fråga vad som hänt. Blir bara så jävla sur på mig själv. Vad fan ska jag göra nån gullig själ som snälla kan hjälpa mig.
Jag kan inte annat göra än att övertyga dig att lägga ner kniven eller vad du nu skär dig med. För du förtjänar inte att skära dig, för vad är det bra för? Vad gör det bättre att du skär dig? Fler ärr? Du vill inte skära dig, ändå gör du det, sluta då, du vill ju inte. Du vill inte ha fler ärr, inte till sommaren och inte fler ärr framöver, gör dig själv den stora tjänsten och ta hand om dig istället! 
anonym2121:
Okej såhär är det, jag hatar egentligen att berätta om sånt här men aja. Jag skär mig eller jag skär mig till och från. Skärde mig i höstas över hela armen och nu har jag dessa äckliga ärr kvar som gör mig bara mer irriterad. En kille i skolan har frågat typ 3 ggr om jag skär mig men jag nekar och hittar på en historia till ärren (att jag varit hon ett par kattungar vilket är jättekonstigt hahah) jag stör mig så mycket på ärren och dessutom så vet inte min mamma om att jag skär mig. Hon är den sista jag vill ska få reda på att jag skär mig och "snart" är det sommar och då har jag bikini eller t-shirt på mig varje dag och vad fanns ska jag göra liksom.
Skörden mig senast för typ 1-2 v sedan. Jag gör det inte för att jag egentligen vill men jag känner att jag förtjäntligen det. Och såklart ska min kompis som vet om att jag skärt mig se det och fråga vad som hänt. Blir bara så jävla sur på mig själv. Vad fan ska jag göra nån gullig själ som snälla kan hjälpa mig.
Börja med att försöka prata med någon din närhet. Tänk hur långt du kommit bara av att skriva in hit! Jättestarkt av dig! Nästa steg är att våga berätta för någon i din närhet. Kurator, familjemedlem. Din kompis frågar nog dig för hen oroar sig. Genom att prata med någon i din närhet om detta kommer du få hjälp att sluta. Ingen förtjänar att skada sig själv. Du måste ta hand om dig! Genom att prata med någon kanske ni tillsammans kan förstå varför du skär dig och tillsammans hjälpa dig att sluta. Försök att inte tänka för långt fram om hur det kommer att se ut, utgå istället från nu och börja här och nu. Ta det dag för dag, men börja med att prata med någon i din närhet. Ta hand om dig! Kram
Hade självskadebeteende men det var för 3 år sen. Då började jag rycka av mig mitt hår.. ville inte att mamma skulle veta, men det började ju synas. Jag pratade ut med mamma och allt kändes mycket bättre. Det jag vill säga med det är att ibland kan det vara viktigt och tror att det skulle kännas bättre för dig!
TR03:
Hade självskadebeteende men det var för 3 år sen. Då började jag rycka av mig mitt hår.. ville inte att mamma skulle veta, men det började ju synas. Jag pratade ut med mamma och allt kändes mycket bättre. Det jag vill säga med det är att ibland kan det vara viktigt och tror att det skulle kännas bättre för dig!
Som sagt är rädd att dom (mamma pappa) ska neka vill ju inte att någon ska veta om det samtidigt om jag vill att folk ska veta om att jag mår "dåligt" eller vet ju inte ens om om det är att jag mår dåligt men men.
Det känns liksom att folk tycker att jag mår jättebra och är självsäker men nästan varje kväll är det jobbigt. Tar verkligen åt mig av vad alla säger, det känns bara så meningslöst alla stör sig på mig osv. Vad är ens meningen med allt då, varför finns jag om ingen gillar mig? Vill inte dö men vill försvinna. Ingen behöver oroa sig lovar att inte ta mitt liv men hoppas nån förstår iallafall. Ojdå kanske öppna mig lite för mycket:0
