för ett tag sen, några veckor kanske, i alla fall förra månaden men whatever. Jag typ satt i badkaret med en fickkniv och drog över armen hårt som fan, men började inte blöda. Jag klipper ut bilder på Michael jackson till ett album som från början var en dagbok i större form. Då fick jag ideen om att ta sax och skära sig med, började och det blödde, slutade oftast med att jag fick sitta med en handduk och stoppa blodet. Sen några veckor senare, typ nu, sluta de blöda när jag gjorde med sax och typ alla kom på mig med att jag gjorde det och sånt. Ska typ till nån fucking kurator, inte för att jag tror att de hjälper men ok. Sen igår satt jag med en köttyxa och skrev på övre armen, får typ inte plats på underarmen längre, I <3 MJ. Mamma fick reda på det fick damp, började skrika, fick utbrott, hotade med ambulans och psyket, jag skrek att jag ville åka till min skola igen, mamma mutade mig med att jag skulle få en tidning och blablabla. kan nån säga hur jag ska sluta med det här!?! Vill inte gå till nån fucking kurator men samtidigt inte att mamma får utbrott!
Bup kan faktiskt vara bra.
Nej fyfan heller, har redan varit där...
michaeljackson:
Nej fyfan heller, har redan varit där...
Jaha 🙁
Ändå inte kul att skära sig. Man brukar också ångra sig senare även om det känns bra just då. Eller ja, det har en tjej jag känner som skärt sig sagt iaf.
Kram på dig.
Jag har inte ångrat mig... än..
Aja, mitt råd är ju att du ska sluta. Men sen så gör du ju som du vill.
eller så kan jag ju börja missbruka farligare saker 😀
Psykologer är som jeans, nio av tio är helt fucked sen hittar man de där som är som skapta för en vad jag försöker säga är bra psykologer måste man leta efter, man måste leta riktigt mycket, men det är värt det när man hittar en.
Skärp dig
Även om du inte vill borde du snacka med någon och se till att du slutar.