vill tro att folk kan hålla ihop, men ibland är det oundvikligt att separera. alla kan nog inte hålla ihop, men många släpper nog taget för lätt också. vet folk som inte ens kämpar. som ba tänker "vi har inga stora problem egentligen, vi bara är inte kära längre". och visst - så kan man ju känna, men har man barn tillsammans t ex så tycker jag ändå man ska försöka jobba på relationen och FÖRSÖKA liksom. sen om det verkligen inte går så fine, men alla relationer kräver engagemang och tålamod.
Lee:
Ett sannerligen effektivt sätt att låtas veta hurvida någon läser mer än de första två meningarna min vän
säkert....
De föddes i en tid då de flesta var så fattiga att de var tvungna att laga det eftersom de inte hade råd att köpa nytt. På samma sätt levde de under ett moralsystem som inte tillät skilsmässor och tvingades därför "laga" äktenskapet därför att det inte var socialt accepterat att skilja sig.
OnT: Folk skiljer sig nu därför att de får göra det. Orsaken till att de inte skilde sig förr var inte för att det var naturligt att vara gift ahela livet, utan för att man förr talade illa om de som skilde sig. Förr levde man alltså under ett onaturligt system: man tvingades stanna kvar i ett förhållande även efter att det hade tagit slut. När ett förhållande tar slut idag så avslutar man det och låtsas inte längre fortsätta vara tillsammans. Nu kan folk uppföra sig mer naturligt. Men visst går det fortfarande att ha ett varaktigt förhållande. Det hänger på viljan att lösa saker och ting. Om man inte vill lösa problemen, då är det bara bra att man bryter i stället för att fortsätta vara ihop för att folk talar illa om en om man bryter. Om man vill lösa dem, då kommer man att göra det även när det är tillåtet att bryta. folk som stannar ihop numera kan man vara mer säkra på att de gör det för att de vill.
