jag har under en längre period nu skolkat väldigt mycket ifrån skolan.
det är inte så att jag blir mobbad eller någonting.
jag klarar även av skolarbetet väldigt bra... tills för några veckor sedan. nu vill jag sova hela tiden.
Orkar knappt ens titta på en läxa. och på morgonen så känns det som det bästa alternativet i hela världen att sjukanmäla mig.
det är inte det att jag är lat eller sitter uppe för länge.(just nu är jag uppe för jag har ledigt i 2 dagar)
jag mår inte dåligt, fast ändå är det något som känns som att det tynger ner mig. jag vet bara inte vad!
någon annan som känt/haft liknande beteende?
tjoffsen:
Orkar knappt ens titta på en läxa. och på morgonen så känns det som det bästa alternativet i hela världen att sjukanmäla mig.
Du har använt upp all din mana och måste till "THE SPRING OF REBIRTH" för att kunna ta tag i ditt liv igen(sorry kollar på något djävulskt knäppt nu och blev inspirerad)
tjoffsen:
någon annan som känt/haft liknande beteende?
Jag, jag slutade inte med mitt beteende och sitter nu i skiten fast jag har aldrig varit bra på någon form av skolarbete, har inte haft intresse.
Men om du fokuserar att vara i skolan iaf så du får över medelnärvaro i tankarna och pluggar dagen innan ett prov(genom att kanske kontakta en kompis som nästan är där varje dag och som vet läget) så kanske du under tiden får tillbaks ditt gamla beteende eller skaffar dig en ambition att verkligen plugga för/leva för
någonting är väldigt fel på mig. jag kan ligga och tänka att nu ska jag till skolan 😀 och 5 minuter innan jag ska dra så ringer jag in och sjukanmäler mig bara sådär...
(och jag var bara tvungen att söka efter meningen spring of rebirth på google. hittade länkar om yu-gi-oh :P)
tjoffsen:
och 5 minuter innan jag ska dra så ringer jag in och sjukanmäler mig bara sådär...
Väldigt skumt hörrudu Vet inget mer jag kan säga som ens låter hjälpfullt
tjoffsen:
yu-gi-oh
Ja jo det har med anime att göra men inte Yu-gi-oh >.>
Höll ofta på så. Det var inte bra. Så lyssna nu på tant Isola och gå till skola en liten stund i alla fall. Kram och hej.
Man får försöka plåga iväg sig. Ta hjälp av nån ifall du känner att det kan va bra.
nu talar jag av egen erfarenhet, men jag var typ likadan i gymnasiet. det allra jobbigaste är ju att faktiskt ta sig iväg, när man väl gjort det och är på plats är det helt okej. så bit ihop och pallra dig iväg!
Jag är väl i lite samma situtaion. Men jag är under 18 så jag kan inte sjukanmäla mig själv än. Jag brukar tänka att det är onödigt med massa ogiltig frånvaro. Man får ju liksom pengar bara av att visa sig på lektionerna, behöver inte ens arbeta.
Det kanske inte är till någon nytta för dig eftersom att du själv kan sjukanmäla men jag tror att efter ett visst antal procent så drar de in bidraget. Hur ofta är du hemma ungefär?
Haft många såna där faser.
Rent och skärt tvång är enda lösningen.
fast ibland är sängen en bra plats.
mitt tips är - gör om, gör rätt. om du känner att ditt skolarbete blir lidande, så gå om en klass. då mister du tryggheten i det sociala, och det börjar om igen. du känner att du lever.
tjoffsen:
jag vet bara inte vad!
Hmm........ Om du varken är lat eller deprimerad kan du väl för bövelen ta dig till plugget när du vaknat då även fast detta kan innebära efter lunchtid??? Jag brukade under mina 2 år i gymnasiet ofta dyka upp på eftermiddagen.
Visserligen blev jag av med studiebidraget och återbetalningsskyldig en tid fram, men det var det värt det!
du säger att det är någonting som tynger dig... Visst är det jobbigt att gå till skolan på morgnarna, och eftermiddagarna med iofs. Jag ringer ofta in mig sjuk, för att jag har någon forma av ångest har jag kommit fram till. Jag får panik över ytterligare press om betygen osv. och ibland om jag har en dålig dag kan jag få ångest över att behöva prestera socialt. Andra dagar kan jag inte vänta till att träffa alla underbara vänner i skolan.
Jag tror helt enkelt du borde ta dig tiden att verkligen tänka igenom om det är någonting specifikt som tynger dig för sånt är inte bra att blunda för. Sålänge - gå till skolan så mkt du orkar (mycket sitter i huvudet, tänker du väl tanken att du kanske inte måste gå så är du körd - tänk att det är en självklarhet att du ska gå till skolan, det finns inga andra alternativ!!!).