Mitt namn är Beatrice Persson. Jag är en tjej på 16 år som för övrigt bor i Järfälla.
Jag går i en engelsk talande skola och jobbar som reklam utdelare för S-post och jag har även gått ett par skrivkurser. Jag brinner för skrivandet och brukar mestadels skriva krönikor, recensioner, noveller och dikter. Jag går på en engelsk talande skola och kan fyra språk, på fritiden så brukar jag läsa en massa böcker.
Moto boy konserten 25/01
Magkänslorna gjorde ett bubblande uppror när jag äntligen hade kommit in i kyrkan efter köande till att köpa biljetter och jag satt nu på raden längst fram tillsammans med min mamma. Jag hade kameran beredd när det helt plötsligt blev helt tyst i hela lokalen. En del av flickorna började skrika och var helt utom sig, men de flesta satt lugnt kvar.
Där i gången där vi tidigare hade gått in kom Moto Boy själv in och log ett strålande leende mot publiken. Han drog igång direkt med en låt från det äldre albumet. Han sjöng högt och klart, men en aning nervöst. Han såg sig kring efter första numret, tog upp en flaska med vatten och drack lite, sedan presenterade han nästa låt, som också var en från det äldre albumet.
Han sjöng lite starkare nu och efter varje låt så började han sjunga säkrare och säkrare och lät efter ett par nummer inte så blyg längre. Mellan låtarna så pratade han lite med publiken, skämtade och berättade även om att han behövde prata på engelska med tanke på att han sände hela konserten live på sin hemsida. Han pratade lite engelska då och då, men till sist gav han skrattande upp och pratade på svenska istället.
Den stapplande engelskan och osäkerheten till trots, eller kanske tack vare dessa fläckar, så tror jag att alla i publiken kände något slags närhet till honom. Han påminde oss om hur vi själva brukar vara när vi står på scen eller när man ska läsa upp något framför klassen. Till och med en otrolig artist som honom hade lite scenskräck.
Efter att ha sjungit en del låtar från mini albumet ”For Martha” så började han mer eller mindre att runda av konserten. Efteråt stannade han kvar utanför för att stå och prata med alla tonårsflickor. Han signerade cd-skivor och papper och pratade glatt med alla. Han gav alla tron att även de kunde lyckas med vad de än ville bli, bara de kämpade på.
AV : Beatrice Persson
Det är en del särskrivningar och i själva recensionen så framgår nästan ingenting om själva musiken utan mest lite trivialiteter runt omkring - som en kronologisk genomgång istället för en recension.
Men ingen sol utan fläckar och självklart så kan det bero på att hon inte är riktigt "upplärd" än, jag menar vafan, förmodligen lät jag som världens amatör i min ansökan så ... Men personligen vet jag inte om jag är sånt stor fan av henne, men vi behöver fler skribenter och hon är ju inte dålig så kör på det säger jag så vi får se lite mer av vad hon kan ge.
Tycker inte detta var så bra alls faktiskt.
Njaeee, den var väl inte jättebra direkt. Håller med Jillie om att det mest låter som en kronologisk genomgång än en recension och hon nämner ju dessutom inte en endaste låt. Visst behöver vi skribenter men det är samtidigt viktigt att vi håller en viss standard. Så nej från mig.
Jag är också tveksam. Nu får vi dessutom in två duktiga skribenter här i dagarna så vi kan avvakta med denna.
Tråden låst på grund av inaktivitet
