eller ?

----

Jag är en 17 årig kille som är bosatt i mitten av Blekinge. De ämnena jag helt klart mest är intresserad av politik, då framför att klimat- och miljöpolitik, samt opinionsbildning. När jag skriver texter handlar det framför allt klimatförändringarna och vad som behövs göras för att hejda den mänskliga negativa påverkan på klimat och miljö. I mina texter lyfter jag dock inte bara det negativa som sker, utan jag försöker även att lyft att det finns hopp. Jag försöker att lyfta fram de initiativ som tars och som sker i en grön omställnings anda.

Jag har innan skrivit på lite olika sidor och liknande. Men anledningen till varför jag tar kontakt mer er på Ungdomar.se är för att jag ser att det finns en stor potential i er hemsida. Jag har fått intrycket av att debatten och samtalet om klimatförändringarna och den gröna omställningen inte är har varit så aktiv på Ungdomar.se, och det är en sak jag skulle vilja vara med och försöka föra in. Jag tror att Ungdomar.se skulle nå ut till en helt ny grupp om man hade en skribent som skrev inlägg om klimat, miljö och en grön omställning. Och om ni nu håller med mig om mina tankar så är jag absolut beredd på att vara en grön skribent på Ungdomar.se

Som jag nämnde innan har jag tidigare skrivit texter på lite olika sidor. Men den sidan jag har varit mest aktiv på den senaste tiden är Sourze. Men sedan har jag även erfarenheter av bloggande då jag dels har haft en personlig blogg, men även en blogg där jag skriver mina tankar om klimatpolitik och en grön omställning. Jag har även många gånger skrivit debattartiklar och insändare i både lokala, men även regionala medier.

Jag har även bifogat två texter jag har skrivit, en handlar om kärnkraft och en handlar om köttkonsumtionen/köttproduktionens klimatpåverkan.

Hoppas detta låter intressant!

Gröna Hälsningar
Kasper Wahnström

--------

Biffen - större miljöbov än bilen
Enligt FN står köttindustrin för 18 procent av våra utsläpp, men det finns flera forskare som pekar på att siffran är mycket högre.
Klimatförändringarna och den globala uppvärmningen är ett av de största och mest världsomfattande problemen som vi går till mötes. För att stoppa den globala uppvärmningen måste vi minska utsläppen av växthusgaser, t.ex. koldioxid och metan. För att minska utsläppen måste vi ändra vår livsstil på en hel del punkter, genom att bl.a. se över vår elproduktion och våra transporter så att de blir gröna och hållbara. Men vi måste även se över våra matvanor och köttkonsumtion.

Enligt rapporten Livestock's Long Shadow, som FN:s jordbruksorgan FAO tagit fram, står kött för 18 procent av utsläppen av växthusgaser. Det är framförallt själva uppfödningen och underhållningen av boskapsdjuren som står för dessa 18 procent, uppfödningen och underhållningen av djuren ger faktiskt mer utsläpp än den globala trafiken, enligt Naturskyddsföreningen. Ett kilo nötkött ger lika mycket utsläpp som 25 mils bilkörning. Dock finns det olika beräkningar för hur mycket utsläpp köttindustrin verkligen bidrar med. Enligt World Watch Institute står djurhållningen för 50 procent av världens utsläpp av växthusgaser, lite beroende på om man räknar in bieffekterna av djurhållningen på klimatet. Dock råder det ingen tvekan om att minst 18 procent av utsläppen kommer ifrån köttindustrin.

Metan är en av de växthusgaser som tillkommer genom boskapsuppfödningen och boskapshållningen. Det är en väldigt stark växthusgas, ett ton metan motsvarar 21 ton koldioxidekvivalenter, vilket betyder att metan är 21 gånger starkare än koldioxid. Idisslande djur, t.ex. kor, avger metangas från både ändtarm och strupe när födan bryts ner i deras magar. En annan stark växthusgas är lustgas som kommer från bl.a. kyckling- och grisindustrin. Lustgas är nästan 300 gånger starkare än koldioxid.

På bara 20 år har svenskarnas köttkonsumtion ökat med 40 procent, idag äter genomsnittssvensken 80-85 kilogram kött per år. I Indien däremot ligger köttkonsumtionen på ungefär 4-5 kilogram per person/år. Dessvärre tyder inte mycket på att köttkonsumtionen kommer att minska. Tvärtom, 2001 var den globala köttkonsumtionen 229 miljoner ton kött. Forskare räknar med att siffran kommer mer än att fördubblas till ungefär 465 miljoner ton kött år 2050.

Av de 80-85 kilogram som genomsnittssvensken äter motsvarar ungefär 24 kilo nötkött (inklusive kalvkött), 36 kilo är griskött och 14 kilo är kött från fågel, exempelvis kyckling. Sverige, tillsammans med Danmark och Frankrike, toppar faktiskt listan över de länder i Europa som äter mest nötkött per person/år.

En konsekvens av vår enorma köttkonsumtion är skövling av regnskogar. Enligt FN används 70 procent av världens jordbruksmark till boskapsuppfödning. En ny rapport från Greenpeace visar att 79,5 procent av skogsskövlingen i brasilianska Amazonas är p.g.a. att man vill ha marken för boskapsuppfödning, boskapshållning eller för odling av soja, som sedan ska användas som foder för boskapsdjuren. Men soja som odlas i Latinamerika används inte bara till kontinentens djur. Svenska kött- och mjölkdjurs foder innehåller 10 - 15 procent soja, som kommer ifrån Latinamerika - framför allt Brasilien. Importen av sojabönor från just Brasilien till EU-länder, som t.ex. Sverige, har femfaldigats på 15 år. Sojan expanderar på regnskogens bekostnad och enligt en FN-rapport är boskapssektorn en av huvudorsakerna till skövlingen av regnskogen.

Världens regnskogar har den största artrikedomen, vi hittar mer än hälften av jordens alla arter här. På en hektar regnskog i Peru kan det finnas så många som 300 olika trädarter jämfört med Sverige, som inte har mer än ett tjugotal trädarter totalt sett enligt Världsnaturfonden.

I regionen Mato Grosso sker den största skövlingen av Amazonas regnskog. Det är också här som Brasiliens boskapsindustrin är störst och där sojaodlingarna expanderas varje dag. I regionen Mato Grosso finns det bl.a. över 25 miljoner kor. Den största delen av importerat kött och soja till Sverige kommer just från Mato Grosso regionen. Varje år importerar Sverige 385 000 ton sojaprodukter och 10 000 ton nötkött från Brasilien enligt organisationen Latimamerikangrupperna.

Men det är inte bara Amazonas och Latinamerikans miljö som påverkas av köttindustrin. Även Östersjön påverkas väldigt mycket. Djurhållning och köttindustri är den främsta och i särklass största orsaken till övergödning och bottendöd i Östersjön. Enligt kampanjen Köttfri måndags hemsida används nästan 80 procent av Sveriges jordbruksmark till att odla foder till boskap. När våtmarker dikats ut för denna odling, rinner fosfor, kväve och andra gödningsmedel direkt ut i Östersjön.

Övergödningen i sig orsakar flera problem, som syrebrist på bottnarna. Östersjön är oerhört hårt drabbad, övergödning relaterade till köttindustrin och boskapsuppfödning har lett till att nästan en tredjedel av botten idag är helt syrefri. Bottendöden i Östersjön leder till att arter och framför allt ekosystem i haven rubbas och till sist dör.

Vår enorma köttkonsumtion får även flera andra konsekvenser. Det råder inget tvivel om saken, vi måste minska vår köttkonsumtion - den är inte miljömässigt hållbar. Att minska sin köttkonsumtion är lättare än vad många människor tror. Är man inte beredd på att ge upp sitt köttätande helt så bör man absolut se över hur man kan minska sin köttkonsumtion. Ett förslag är att exempelvis att ha en köttfri veckodag. Man kan ha en köttfri veckodag hemma, men även restauranger och framförallt den offentliga sektorn måste ställa om sig och börja servera mindre kött och mer vegetariskt.

Det är på tiden att vi går från samtal till verklighet när det gäller att införa klimatåtgärder som stoppar den globala uppvärmningen och klimatförändringarna. En av de många åtgärder som måste ske är att minska köttkonsumtionen. Konsekvenserna av vår köttkonsumtion är inte acceptabla, det är dags för en förändring nu!
Av Kasper Wahnström

----

Är kärnkraft lösningen på dagens miljöproblem?

Ett av dem största världsomfattande problem som mänskligheten går till möte är klimatförändringarna och den globala uppvärmningen. Ett av de viktigaste nyckelorden i en så kallad lösning av detta problem går under benämningen Hållbart. Vi behöver leva i ett hållbart samhälle som baserar sig på ett hållbart levnadssätt. En viktig omställning som vi behöver göra är att vi måste börja basera vår el på förnyelsebar energi och sluta att vara beroende av olika råvaror som till exempel kol och uran.

I dagens Sverige står kärnkraften för 50 % av Sveriges elproduktion, det vill säga att ett land i västvärlden vars ekonomi är i balans gentemot andra länder har en elproduktion som grundas till 50 % på en ickeförnybar energikälla. Jag förstår mig inte på den svenska regeringens resonemang då man säger att man ska göra en utbyggnad av den kärnkraften för att vi ska kunna exportera elen till andra länder som exempelvis Tyskland & Polen.

Tror den svenska regeringen att det svenska folket vill och är beredda på att Sverige ska bli ett kärnkraftsbistånd för resten av Europa?
Det tror inte jag. År 1980 var det en nationell folkomröstning i Sverige och frågan man röstade om var ju just Kärnkraftfrågan. Och redan då såg man att ett enormt motstånd mot kärnkraft, och detta motstånd har hållit i sig ändå fram till våra dagar 2011.
Så sent som för mindre än två år sedan gjorde Synovate/Termo en undersökning på uppdrag av Svenska Naturskyddsföreningen och frågan man ställde 1000 svenskar var vad dem tycker att Sverige borde göra för klimatinvesteringar för 20 miljarder framöver. Resultatet man fick var att en sådan stor majoritet som 63 % ville att man skulle lägga hela budgeten på att utveckla och bygga förnybara energier källor som t.ex. solenergi, vindkraft, vattenkraft och vågenergi. Kärnkraft fick ett betydligt mindre stöd, så lite som 15 % ville att vi skulle prioritera att upprätthålla de gamla kärnkraftverken.

Man kan beskriva kortfattat att ett kärnkraftverk fungerar på så sätt att man bildas! kemisk energi genom att göra kärnklyvning på uran. Uran är ett radioaktivt ämne, de svenska bergen och de svenska slätterna har en hög grad uranhalt och goda tillgångar till uran, detta är framför allt i området kring Vättern och uppåt landet. Dessvärre så påverkar uranbrytningen naturen och människan negativt på många olika områden, och det är därför Sverige istället väljer att importera uran från andra länder som är rika på uranmalm som t.ex. Kanada, Ryssland, Nambia & Australien.

När man bryter uranmalmen frigörs stora mängdes! radioaktivt damm och gaser som t.ex. radon, andas man in radon finns det stora chanser att man få cancer och andra lungsjukdomar, detta är mycket förekommande bland gruvarbetare som jobbar med brytningen. Dammet far ofta ner i olika vattendrag vilket innebär att det radioaktiva materialet dödar olika växt och fiskarter, också missbildningar förekommer. När det radioaktiva dammet och ämnena kommer ner i våra dammar och vattendrag så är det farliga radioaktiva ämnet ute i våra ekosystem och det ramponerar naturen.
Att Sverige inte bryter uran här i Sverige kan ofta ses som mycket ansvarfullt och att man gynnar andra länder genom export och import. Men i mina ögon, är det mycket själviskt och mycket oansvarigt. Att Sverige lägger över bieffekterna av vår energitillverkning på andra länder är avskyvärt. Varje år exporterar Sverige 1500 ton uran från andra länder, och 70 % av uranen bryts närområden där urbefolkningen i landet bor. Man har gjort forskningar ibland invånare som bor in om en viss radie kring urangruvorna och då är det bevisat att cancer och andra sjukdomar som man får av radioaktiva avfall förekommer oftare än vad det gör på andra ställen i världen. Detta är inget annat än skamligt för Sveriges del, vi får kärnkraften och lyxen medan andra få ta konsekvenserna.

Efter tillverkningen av den kemiska energin har man fått över en massa med giftiga ämnen samt stora mängder radioaktivt avfall som är mycket farligt. Detta avfall måste man förvara säkert någonstans, förr förvarade man det i lagerutrymmen men det insåg man snabbt för mycket ointelligent och idag förvarar man istället kärnavfallet i bergsgrunden, vattenbassänger och i tunnlar under havsytan. Det radioaktiva kärnkraftsavfall som man sätter ner i bergrunden måste hållas isolerad från alla levande organismer i 100 000 år efter sin användning. Det är svårt att sätta sig in i hur lång tid 100 000 år egentligen är, men tänk att för ”bara” 2011 år sedan började vi vår tidsräkning. Och idag är det 100 000 år sedan våra afrikanska förfäder började sin utvandring från Afrika med riktning mot Europa.

Men frågan man kan ställa sig är kärnkraft bra överhuvudtagen? Finns det inga fördelar med den?
Jo, det finns faktiskt en del bra saker med kärnkraft och det är det faktumet att det är en bra energikälla på så sätt att den inte är beroende av något väderförhållande, själva tillverkningen av el är helt utsläppsfri från koldioxid och andra växthusgaser om man jämför med exempelvis kolkraften. Och JA det är ju jättebra att el tillverkningen inte släpper ut några växthusgaser som bidrar till en global uppvärmning. Men å andra sidan är det ju så som jag nämnde innan att varje år importera Sverige 1500 ton uran från alla möjliga länder runt om i världen. Och sättet som man transporterar uranet till Sverige är att man transporterar det först med lastbil till hamnen och sedan med lastfartyg över världshaven. Och dessa transportfordon som kör uranmalmen drivs i allra största grad på av olika fossila bränslen som t.ex. olja.

De fossila bränslen som vi använder idag bildades för ungefär 500 miljoner år sedan och idag använder vi upp de snabbare än jorden hinner producera nytt. Detta kommer leda till att priser på olja, kol och naturgaser kommer att skjuta i höjden inom en snabb framtid. Och det är därför vi måste börja avvänja oss från att vara beroende av olika grundämnen och fossila bränslen nu! För annars kommer vår ekonomi och natur att sättas i kris inom en snar framtid!

Sverige har en av Europas högsta antal arbetslöshet bland unga, 1 av 4 ungdomar saknar jobb idag och om man gör en utbyggnad av den svenska kärnkraften så bildas det arbetsmöjligheter både hos unga men också hos äldre. Argumentet om att kärnkraft skapar jobb är ett välanvänt argument som många kärnkraftssympatisörer tar användning av i olika debatter och artiklar. Men det som hamnar i skymundan det är det faktumet att även utbyggnad av förnyelsebara energikällor skapar också jobb möjligheter. Om man enligt Svensk vindenergi gör en rejäl utbyggnad av vindkraften så skapar man 12 000 jobb möjligheter. Och det är en 500 procentig ökning på jobb än vad det finns inom vindkraftsbranchen idag.

Sverige har bland dem bästa möjligheterna är världen att bygga förnybart, vi är ett stor glesbefolkat land med redan utbyggd vattenkraft som ger oss mer el per person än genomsnittet i EU. Vi har fantastiska möjligheter att med bioenergi och vågkraft för vi är ett land med massa av biomassa och redan utbyggd vattenkraft. Vi har bland dem bästa förutsättningarna i världen att bygga förnybart, OM vi då bygger tio nya kärnkraftverk som regeringen vill, hur i sjutton ska vi då kunna ha några åsikter om andra länder med sämre säkerhetskrav bestämmer sig för att dem också vill bygga kärnkraft. Tänk om alla länder i världen byggde lika mycket kärnkraft som Sverige gör, tänk på all det kärnavfall och radioaktiva avfall som skulle finnas i omlopp i världen. Det ÄR en stor risk att välja kärnkraft som energikälla istället för förnyelsebara energikällor.

Jag vill avslutade denna text med att påpeka en sak. Jag uppmanar att vi ska lämna det gamla tänker om kärnkraft och kärnenergi och istället gå in i det 2000-tal som vi faktiskt lever i. Satsa på förnyelsebar energi och börja ta ansvar för kommande generationer!

Skriven av Kasper Wahnström