Vad säger ni?

---

Hej!

Är intresserad av att skriva för er sida. Skickar med 3 dokument, ett med personlig info och 2 dokument som jag skrivit själv. Ett om kärlek och ett dokument med mina bästa filmtips!

- Malin Hedin. 18 år. Helsingborg.
- Sista året i gymnasiet. Läser Omvårdnad inriktning barn/ungdom. Ville från början bli barnsjuksköterska men har ingen aning om vad jag vill nu.
- Handboll. Spelat själv i nästan 10 år. Är tränare för ett flicklag födda 97 sen ett år tillbaka. Handbollen betyder väldigt mycket för mig och har varit med mig i många år.
- Älskar att resa men lever med Sveriges tråkigaste föräldrar som nöjer sig med en liten resa till Spanien. Jag vill ut och se världen!
- Har aldrig skrivit i någon tidning eller något liknade, men skrivit blogg sen 08, twittrar och älskar skriftliga reflektionsarbeten i skolan.
- Är värsta film-nörden. Ser några serier också, men kan se 1-4 filmer på en dag.
- Överlag en relativt normal brud. Kroppskomplex och besatt av nagellack.

Mina bästa filmer:
1. The Shawshank redemption (nyckeln till frihet)
Tänk er en film som har kärlek, hat, lycka, sorg, vrede, frihet, isolering, dåtid, nutid, kamper, värme, hop, ingen mening, tomhet och slutligen Tim Robbins. Där har vi enligt mig, världens bästa film.
2. Schindler’s List.
En fantastisk film om andra världskriget. En enastående Liam Neeson. Den må vara 3 timmar lång men den är värd all tid, den är vacker samtidigt som den är så vidrig.
3. Into the wild.
Kan en film med omänskligt snygg huvudperson bli dålig (Undantag: The Tourist)? Svar: Nej.
4. Garden State
Zach Braff som regissör och även som huvudroll. FANTASTISK film, Nathalie Portman gör även hon en utomordentligt bra roll. Den är fin och den känns äkta.
5. The lovely Bones (flickan från ovan)
Trots bara 6,6 på IMDB så är detta är mycket fin film. Även om detta inte är Peter Jacksons bästa film så tycker jag att han lycktas få ihop en film som speglar hat och sorg mot glädje och kärlek. Man söker hela tiden efter det fina och tillslut hittar man det. Fina Susie Salmon.
6. Hesher
Detta är en mycket (med betoning på mycket) speciell film. Skum, oförståelig, cool och komisk. Man undrar genom hela filmen om man ska skratta eller gråta. Joseph Gorden-Levitt spelar Hesher och gör det helt fantastiskt, skiljer sig oerhört från hans roll i grymma ”Inception”.
7. Grave of the fireflies.
Kan utan tvekan utse denna till den sorgligaste filmen som jag någonsin sett. Man kan beskriva hela den här berättelsen man får följa med ett enda ord. Ett ord som står för allt, kärlek, glädje, sorg, tomhet och syskon. Fin. Världens finaste film.
8. The holiday.
Finns ingen bättre ”feel-good” film. Vacker kärlek, man mår så himla bra efter den här filmen. Jude Law gör inte filmen sämre heller, han har ett utseende så man dör lite inombords. Oh my god.
9. Toy Story 3
En av de bättre animerade filmerna som gjorts på senare 2000-talet. Att den har 8,6 på IMDB säger en hel del om Woody och gängets sista film.
10. Millennium filmerna
Ibland lyckas även vi svenskar inom filmindustrin och millennium filmerna är ett bevis på detta.

KÄRLEK.
Det känns som det var flera år sedan som jag var kär i den killen, han som då var ”the perfect man” men idag bara är ett svin. Men det är bara ett och ett halvt år sedan som han verkade vara mitt livs kärlek, ungefär 550 dagar sedan. Absurt. Jag kan verkligen inte föreställa mig ett liv eller ens någon som helst kompis-kontakt med denna kille idag men det kunde jag då. För 550 dagar sen. Vem fan var jag då egentligen?
Det var sista terminen i ettan på gymnasiet. Jag hade skiftat från att vara en liten typ med mörkt smink och slitna kläder till en låtsas präktig und brud med rosa sjal och alltid plattat hår, klara tecken på osäkerhet med andra ord. Han var 3 år äldre än mig, jag var 17 och han var 20år vilket då var super-coolt och man svarade nonchalant när någon undrade om hans ålder. De hela började med att han läste och kollade rundor på min blogg (som då blev överhettad av egobilder bara för han skulle få se hur snygg jag var) och sms kontakt så tummarna krampade. Allting kändes som en dröm, lite som i en film där allt lyckigt hände vid samma period och de fanns inget negativt kring vårt förhållande. Även om vi inte var tillsammans så hade jag den känslan i mig, genom hela denna period vilket jag idag tycker är vidrigt. Vi skrev fina sms till varandra, vi hånglade som vi vore 13år gamla and we made love. Har ett svagt (egentligen jättestarkt) minne av att han spelade upp en låt för mig och sa något i stil med ”den här är tillägnad till dig”.
My aim is you hette den, otroligt fin låt och passar egentligen in i ett riktigt vackert förhållande som bara handlar om kärlek och glädje. Då tyckte jag detta var helt otroligt och blev så himla glad att en sång är tillägnad till mig. Det var precis som att han hade skrivit låten endast till mig och det kändes som ett äkta ”one-time-moment”. Men en månad senare tänkte den här idioten att han inte ville gå längre med vårt förhållande, han ville helt plötsligt inte längre ha en flickvän att dras med hela sommaren och bestämde sig därför för att avbryta det vi hade. Aj som in i helvete vad det sved i mig. Att gråta för en kille trodde jag bara hände i antingen filmer eller bara jättekänsliga små töntiga tjejer, men icke! Till och med jag, bruden som inte bryr sig ett skit om något grät, för en kille. Come on, hur lågt kan man sjunka som tjej egentligen? Jag bestämde mig för att ha en dag då jag fick gråta, vara ledsen, hata allt och alla och vara deprimerad. Men det höll i en vecka för sedan hade svinet ett förhållande med nån jävla Mathilda på Facebook.
Det var då som jag insåg vilken idiot jag varit, hur kunde JAG falla tills hans låga nivå och gå på allting som han skrivit? Jag fattade ju nästan direkt att allt han skrivit till mig hade han skrivit till Mathilda också, och den fruktansvärda låten som jag trodde var menat till mig har han säkert sagt till 10 andra brudar. Fan. Fan för killar. Och just det, varje gång jag hör ”My aim is you” kommer han upp i huvudet, i början var det jobbigt men nu kan jag faktiskt trycka bort det fula aset och istället njuta av den otroligt fina låten. Tack Nikola Sarcevic!