Hejsan
Jag heter Rebecca Ihd och fyller 16 år om några få ynka dagar, fyra stycken närmare bestämt. Jag bor i en förort som ligger dryga milen utanför Stockholm stad, Trångsund.

Att beskriva vem jag är delvis svårt, jag är inte sån som vill låta allt för självgod. Men jag gör ändå ett försök. Jag är väldigt lugn och harmlös som person, men samtidigt full av idéer och tankar. Jag älskar att uttrycka dessa genom min blogg och samtala med andra människor. Jag är rättvis och säger alltid vad jag tycker. Personligen skulle jag vilja säga att mina starkaste sidor är att jag är väldigt sympatisk, har lätt att se saker ur flera perspektiv och dra slutsatser, har många gånger blivit kallad för skarpsynt och att jag har öga för detaljer. Den andra är min mentala ålder, nog för att jag inte är mer sexton år (snart) är jag väldigt mogen. Den tredje och sista saken är att jag är väldigt djup.

Det bästa jag vet är härliga människor, frihet, fredagar och musik, samt stjärnhimlen. Respektive det värsta som främst är fördomar.

Mitt skrivande
Jag älskar att skriva. Därför skriver jag lite då och då i min blogg. Många menar att min blogg är något av det bästa de läst och att mina åsikter träffar folk rakt i hjärtat med precision. Klockrent är ett ord jag ofta får höra. Jag skriver hyfsat modernt och skippar ofta alla dessa svensk regler, liksom om huruvida man får börja en mening med ”och” eller antalet kommatecken. Nu vill jag inte vilseleda och få dig att missuppfatta, detta ses av dem allra flesta som positivt då det gynnar min personliga skrivstil. (Sen tycker ju alla människor om olika typer av sett att skriva på). Hursomhelst, i det jag skriver ligger det ofta ett viktigt budskap, en poäng, som jag under hela texten betonar och sedan i slutet sammanfattar.

Meriter
Jag har inga meriter ang. mitt skrivande, mer än komplimanger från lärare/kompisar och dylikt. Men annars har jag en utbildning inom ledarskap (som jag gått via Farsta Församling i syfte att bli konfirmationsledare). Sista året i grundskolan blev jag framröstad till Elevstödjare (person som tillhör en grupp som arbetar mot kränkande behandling) där jag även gick en till utbildning. Dessa utbildningar och agerande i respektive roller har gett mig ytligare perspektiv gällande psykologiska och sociala aspekter. Annars har jag fått goda omdömen av Praoplatser, där jag beskrivits som engagerad och ansvarstagande. Har även jobbat på min pappas företag och som barnvakt.
Min poäng jag kommer att gå ut nian med ligger runt 300 poäng, i höstas låg den dock på 280 poäng (av 320, medelvärdet ligger runt 200 i Sverige).

Jag bifogar ett skolarbete jag skrev för två månader sedan, nämligen en krönika. Hoppas du gillar det!

Mvh Rebecca Ihd

Tågresornas fantastiska förmåga att lyckas fylla bekräftelsebehov

Bläddrande bland tidningspapper, kvävda hostningar och små gnabb människor emellan, är ljud som lägrar sig i tågvagnar. Utanför fönstren sveper industrier såväl som höghus förbi. Folk väntar på att anlända till sina avstigningsstationer.
I brist på att ha något att göra fladdrar blickar runt i vagnen. Fastnar på tjejen med stort chockrosa hår. Killen som omsorgsfullt låter alla ta del av Justin Timberlakes nya låt som ljudligt dunkar ur hans hörlurar. Den extremt blonda tjejen som grimaserar då hon är i full färd med att dränka ögonfransar i svart. Samt kostymnissen som briljerar med sin hypermoderna laptop.

Det är nu dem kommer krypandes, fördomarna. Och det är nu vi glömmer vår egen historia och vilka vi är. Utan att veta ett skvatt om personen som sitter mitt emot oss börjar vi måla upp en bild om hur deras liv ser ut. Vi klipper och klistrar, granskar och dömer, och bums har vi gjort ett fint kollage av personen i fråga.

Helt plötsligt har tjejen med det chockrosa håret blivit en vegan som spenderar sina lördagar genom att demonstrera för djurens rättigheter i samhället. Den generösa killen är numera kriminell, mest för han ring i örat och en ögonbrynspiercing, samt mörkt hår som det bara skriker invandrare om. Den blonda tjejen lider av ett stort bekräftelsebehov och super skallen av sig varje fredagskväll och låter alla möjliga killar utnyttja henne, i hopp om att finna uppskattning såväl som självförtroende. Kostymnissen skryter om hans framgångar under släktmiddagarna, om hur han lever det perfekta livet då han precis blivit befordrad och frun väntar deras tredje gemensamma barn. Dock är han otrogen - med en tio år yngre man.

Det här är något fascinerar mig enormt. Hur vi människor ständigt söker efter något som kan lyckas fylla vårt bekräftelsebehov om att vi duger. Därför smutskastar vi andra - medvetet likaväl som omedvetet. För att förtränga vilka vi själva egentligen är, genom att göra jämförelser som genast utser oss till den med grönast gräs. Att det är på en oskyldig människas bekostnad tycks däremot inte vara väsentligt.

Frågan är bara om det finns något som ger oss rätten att leka konstnärer och författare med andras liv. Det saknas argument som stödjer att dessa tankar är emot Sveriges lag. Men ständigt tjatas det om en policy som menar att man inte ska döma andra efter utsidan. Så vart sorteras då detta in?
Det enda jag kan konstatera är att det är en förskräcklig tur att ingen har förmågan att läsa tankar. För skulle vi kunna ta del av vad det som egentligen pågick i folks hjärnor kan jag lova att vi människor inte längre skulle ses som oskuldsfulla varelser.

Och såhär håller vi på tills tåget når personernas avstigningsstationer. Och kvar sitter vi med våra kollage.
Men vi kommer aldrig få veta om tjejen med det rosa håret är på väg till Mc Donalds för att trycka i sig en Bic Mac. I fall den generösa killen kommer råna en bank veckan därpå. Om den blonda tjejen ska supa sig redlöst full under den kommande fredagskvällen. Eller om kostymnissen lever dubbelliv.

Kvar finns bara våra egna tankar, och det kommer inte dröja länge förrän de uppmålade kollagen kommer ersättas av bistra sanningar där vi själva är offren, men den här gången vet vi med säkerhet sanningen.
Plötsligt kommer det gröna gräset blekna, men vad gör det - när vi för några minuter fick känna överlägsenhet flöda.

Rebecca Ihd