Hade vårdcentraltid för en timme sedan. Hur gick det då? Undrar ni. Det gick sådär då jag inte var där. Uhuhuhuuhu. Jag fick den en knapp timme innan så det var lite överambitiöst att försöka pricka in den kanske, men ändå. Men jag försökte iaf! Ska jag gå dit nu med svansen mellan benen och tigga en ny, eller ringa? Nä jag går nog dit. Med svansen mellan benen. Måste ju kolla om urinvägsinfektionsgrejen är kvar samt ta stickprov. Uuhuhuhuhuhu alltså jag är så mammig och bra mot alla andra, men jag då???? Borde ha en anställd sådan. En assistent som bilar med mig till grejer och knuffar mig utför höga berg (metaforiskt, så sadister undanbedes).
Borde kanske satsa på att skaffa en väldigt kontrollerande partner??????
Uhuuhuhuhuhuhuhuhuhuhuhuhuhuhuhuhuhuhuhu
Muntra upp pliiiis. Och snälle gode Gud, om du nu finns så gör så att inte någon pmstant sitter i kassan och säger att jag nu inte kan få komma dit fören nästa år samt att mina provsvar är bra. Om jag nu får ta dem.
Varför ska det vara så ångestfyllt att göra vårdbesök????? Sitta där i den kvava lokalen med en massa sjuklingar som inväntar döden läsandes kladdiga tidningar från 02.
När jag blir sjuk så lägger jag mig bara i sängen till jag är död eller frisk.
Man tröttar ju efter ett tag
Blivande_japan:
var otrevlig i någon annan tråd, plis
är det i min by dina vårdkontakter sker?
Schism:
är det i min by dina vårdkontakter sker?
ne
isola:
var otrevlig i någon annan tråd, plis
var ej otrevlig ens såatte
Blivande_japan:
var ej otrevlig ens såatte
okej tack för den stöttande smileyn då
Jag tror att du måste ta tag i dig själv. Att prokrastinera och/eller fega ur är inte bra, varken för din egen eller andras skull. Jag förstår att det är jobbigt. Men det enda sättet för dig att komma över detta är att utmana dig själv. Ta små steg i taget för att sedan komma över det som hindrar dig. Är säker på att du klarar det. Försök ta hjälpa av vänner/familj som kan stötta dig.
Chibibbi:
g tror att du måste ta tag i dig själv. Att prokrastinera och/eller fega ur är inte bra, varken för din egen eller andras skull. Jag förstår att det är jobbigt. Men det enda sättet för dig att komma över detta är att utmana dig själv. Ta små steg i taget för att sedan komma över det som hindrar dig. Är säker på att du klarar det. Försök ta hjälpa av vänner/familj som kan stötta dig.
Det är ju rätt uppenbart ja. Men ja. Jobbar på det. Har nog lite svårt att acceptera när jag låter ångest ta över. Ses nog som ganska kapabel och rådig och vill inte byta ut det, även om det är ett dumt tänk då alla har sina kors att bära och mina kunde ha varit mycket värre. Har dock blivit bättre på att erkänna tycker jag.
isola:
Det är ju rätt uppenbart ja. Men ja. Jobbar på det. Har nog lite svårt att acceptera när jag låter ångest ta över. Ses nog som ganska kapabel och rådig och vill inte byta ut det, även om det är ett dumt tänk då alla har sina kors att bära och mina kunde ha varit mycket värre. Har dock blivit bättre på att erkänna tycker jag.
Vi har alla våra svårigheter. Men varken du eller jag eller en random person i Belgien bör låta det hindra en. Starkt att du erkänner svårigheterna - tror det är ett steg i rätt riktning för att du faktiskt kan göra något åt problemet också. Jobba på issy, så ska du se att det lönar sig.
Chibibbi:
Jobba på issy, så ska du se att det lönar sig.
tack kram
isola:
okej tack för den stöttande smileyn då
var r d1 man ska vara stöttande för, att du nt kan komma i tid lr?