Okej såhär då: kvinnor är tryggare så de behöver inte såna vapen.

dom behöver inte muskler för dom är inte muskelsmarta dom är hjärnsmarta

men allt är lika mycket värt för alla är lika mycket värda =)
vissa bygger hus andra är bra på att tänka

Artie:

vissa bygger hus andra är bra på att tänka

malber:

lJax Teller

Charlie Hunnam är ju dock mycket smexigare i Children of Men (Typ en av världens bästa filmer typ?)

En sån kille som troligen kan bli hur stor som helst om han har lite flyt.

Edit: NEJ DET DÄR SISTA VAR INTE ETT SNUSKIGT SKÄMT.

Det är svårt att förklara utan att låta asflummig eller väldigt icke-PK men det är en rolig teori och skön att projicera hehe.

vem bryr sig om pk
flummet kan du ändå inte dölja =)

fast jo du är lite mindre flummig nu än i början

vrukt:

Det är svårt att förklara utan att låta asflummig eller väldigt icke-PK men det är en rolig teori och skön att projicera hehe.

försök.

*har ett höjt ögonbryn, armarna i kors och stampar lätt med foten*

Det är ju Stark Trek för i helvede!

​
ååh..

Det vore dumt att tolka mäns överlägsna styrka och läggning för spatialt och tekniskt tänkande (beroende på hur genetiskt betingat det är) som annat än en propensitet för rollen (ej absolut) som praktisk problemlösare eller jägare. Detsamma fast tvärtom gäller för kvinnans mer humana och empatiska förmåga och (framförallt) egenskap av den som i dubbel bemärkelse föder liv.

Jag säger inte att detta är absolut och att den ena är värdelös på den andras "roll", bara att vi som motparter kan ha ärvt benägenhet för rollerna. Ja, jag säger just roll som i könsroll. Tänk om de typiskt kvinnliga respektive manliga egenskaperna är resultaten av biologi och dess reverberationer genom social evolution. Därmed inte sagt att patriarkatet är rättfärdigat, inte alls.

Se det som ett experiment men jag gillar att ta vara på mänsklig natur och utgå från biologin, vi har inget annat. Tabula rasa-teorier är bara en avart av illusionen om människans fria vilja att forma sig själv oavsett kroppen. Den moderna kvinnans strävan efter emancipation i vårt samhälle som det ser ut idag har nästan automatiskt fått en riktning mot det beteende och de egenskaper som ligger till grund för männens dominans och rovdrift. Det vill säga driftighet till karriär och egennytta, karg styrka. Som dominant roll i samhället verkar det ha fått någon status som normalläge eller slutmål. Men den den "karga styrkan" och rovdriften (överdrivet) är knappast av absolut värde utan det finns andra mänksliga egenskaper, dessutom har förtrycket en baksida som jag ska komma till. Nog av nutidskommentar och mer rolig teori.

Propensiteten för problemlösning förutsätter en benägenhet för felsökande. Logiskt tänkande (det vi vanligtvis kallar medvetande) är inget annat än summan av alla våra tvivel, detta eftersom språk och logik aldrig uppnår fullständig korrespondens utan endast är av pragmatisk problemlösande art. Logikens inbilska plats på medvetandets tron är inget annat än kvarlämnorna av logicism och det gnostiska arvet. Det enda tanken är är problemlösning och feleliminering. Detsamma gäller för fysisk styrka, den har uppstått i förhållande till problem som kräver styrka.

Logik och styrka är inte slutmålet, slutmålet är rent medvetande utanför språket och mänsklig värme. Rollen som felsökare ger mannen en lätthet för att känna oro, osäkerhet eller rädsla, lätthet för att uppfatta hot. Denna rädsla tar sig lätt uttryck i form ilska och dominans men kan även te sig som osäkerhet maskerad av nonchalans och bröstdunkande. Detta är inte en individuell psykologisk mekanism utan ses i den här teorins sammanhang som i början biologi och fortsatt socialevolutionär reverberation som tagit sig ett fult uttryck. Om Freud och Nietzsche (även om de inte är så vetenskapliga) lärt oss något så är det att de mest grundläggande betingelserna och premisserna kan ha långtgående effekter osynliga för oss som fisken i vattnet.

Benägenheten för osäkerhet utmynnad i den logiska förmågan kan genom historien ses som att ha gett upphov till gnosticism, skolastik och allmänna existentiella kriser. Det är den med teknologi bortbyggda opraktiske mannens lott att antingen vara en patriarkalisk stimulanssökande gris eller att känna sig malplacerad och meningslös i tillvaron. Jag har sällan om inte aldrig hört talas om en kvinna som plågas av existentiell ångest.

Hur kan man titta på Ian Curtis och inte tycka att han utgör praktexemplet på den problemlösande tankens bortirrande och tomma blickande ut mot ett ingenting?

Kvinnan däremot som under graviditet upplever en biologisk och nästan icke-solipsistisk koppling till sin avkomma och fortsatt under amningsperioden kontinuerligt föder det liv hon gett upphov till, och sin benägenhet för empati och värme är källan till trygghet. Hon är i större grad än mannen självtillräcklig i egenskap av livfödare, ömma omvårdare och till avsaknaden av sökandet efter problem som nödvändigtvis inte är där.

Därför det kul att se killar som mer ensliga och moderlösa jämfört med kvinnor som är mer livnärande och välfungerande som djur än vad mannen är. Mannen har fel i sig, in ut sprut slut gå ut och leta efter något att döda.

Det här är en teori skräddarsydd för mig att projicera osäkerhet och enslighet.

Som vissa ibland säger, det finns en fundamental dikotomi som är kärlek och rädsla. Det vanligaste uttrycket för sistnämnda är ilska. Ilska/dominans/aggression är uttryck för rädsla, hur i sömlös miljonårig orsakskedja osynlig den än är.

lazertits:

hjärndött

Artie:

dumma

Vet inte hur mycket jag tycker så men det ligger säkert något i det. Om inte så är det en rolig tanke ändå.

vrukt:

Den moderna kvinnans strävan efter emancipation i vårt samhälle som det ser ut idag har nästan automatiskt fått en riktning mot det beteende och de egenskaper som ligger till grund för männens dominans och rovdrift.

visst är det sorgligt

vrukt:

Jag har sällan om inte aldrig hört talas om en kvinna som plågas av existentiell ångest.

va

vrukt:

Hur kan man titta på Ian Curtis och inte tycka att han utgör praktexemplet på den problemlösande tankens bortirrande och tomma blickande ut mot ett ingenting?