Det låter fruktansvärt tråkigt - men jag stör mig på min pojkvän så extremt jäkla mycket.
Vårt förhållande är väl kanske inte den där kärlekshistorien alla vill ha, utan vi gick alldeles för fort framåt och nu sitter vi här. Vi blev tillsammans för snart ett år sedan (i mars) och vi flyttade ihop i en ny lägenhet i oktober samma år. Vi gick med andra ord extremt fort fram i vårt förhållande och i skrivande stund stör jag mig på mer eller mindre allt min pojkvän gör (eller inte gör).
Plockar han inte undan disken efter sig? Irritation.
Håller han på och pillar för mycket på mig eller är allmänt klängig? Irritation.
Ställer han sina väskor och annat skit i hallen? Irritation.
Tror att vi bara kan resa iväg till Spanien trots att han har ekonomiska svårigheter? Irritation.
När jag väl sedan försöker säga åt honom att jag blir irriterad över hur oansvarig han är kring vissa saker får jag bara uppslängt i ansiktet "ja men det är du med!", men han kan aldrig ge mig konkreta svar på vad det är jag gör. Det hela känns bara som det är på sandlådenivå. Jag har försökt att diskutera med honom om att han bland annat tror att han kan leva lyxliv när han inte ens jobbar heltid (och inte ens letar heltidsjobb) men han lyssnar inte utan fortsätter leva på som ingenting. Det känns som att han inte har växt upp och flyttat hemifrån sina föräldrar.
Det känns som att min pojkvän är ett småbarn, rent ut sagt! Jag personligen känner mig mycket mer mogen än min pojkvän och det är jobbigt rent ut sagt. Jag vill vara med någon som är på samma nivå som mig och det är inte min pojkvän, tyvärr.
Vad kan jag göra, egentligen? Det känns inte som att vårt förhållande kommer att fungera men samtidigt känns inte att göra slut som det rätta alternativet. Att diskutera med honom känns inte heller som ett alternativ, då han inte lyssnar.
Förvirrad? - Bara förnamnet..
Om du inte kan ta en diskussion och prata med honom borde du nog göra slut eftersom att han inte vill förändra sig. Du kan ju säga till honom att ''Kan du inte ta in något av vad jag säger till dig gör jag slut, om du skärper dig kan vi hålla ihop.''
DU ÄR RÄTT
vad vill du att jag ska säga egentligen
Hej, har läst din text.
I varje förhållande (eller de flesta) går man igenom en fas då man blir irriterad på precis allt i sin partner. Detta är ett hinder som ni båda måste jobba på om ni vill att erat förhållande ska hålla. Jag läste i texten att du försökt diskutera med honom om detta, och att det inte funkar så bra. Men du måste försöka prata med honom om detta, men försök att inte låta irriterad och klaga på saker hos honom, detta kommer bara sätta honom i en slags försvarsposition och kommer då bara att försvara sig själv istället för att faktiskt lyssna och prata om detta. Förklara för honom hur du känner. Som sagt, detta är ett hinder som ni båda måste jobba på, BÅDA, är det bara ensidigt och han inte lyssnar på dig kanske det inte är en sådan bra ide att hålla ihop. Men om ni klarar detta hinder tillsammans kommer ni att komma ut starka. Ni kommer att komma varandra närmare och kommer att få ett starkt förhållande.
Fråga dig själv om detta är något du vill jobba på? Vill du fortfarande vara ihop med honom? Ser du en framtid med honom? Är han värd att försöka?
Är svaret nej är det bara att göra slut.
Är svaret ja, så kämpa på! Detta är bara en fas! Gå igenom den och ni kommer komma varandra närmare än tidigare!
Lycka till, skulle även vara glad att få svar hur det går. //Thewiseman 
Försök att prata med honom om detta och reda ut problemet
all irritation kommer bara bli värre med tiden. Löser det sig inte om du försöker prata med honom om det, kanske det helt enkelt inte fungerar mellan er. Du har fortfarande mycket framför dig så en paus kanske skulle vara lösningen. Tid bort från varandra kan få er att tänka om och om ni är bra för varandra kommer ni hitta tillbaks igen.
asså killar är generellt ganska dåliga. antingen biter du i sura äpplet o e mamma elänr så kastar du han och hittar nån rolig hobby. mvh din vän
