Hej.
jag vill då berätta om min mamma som jag kan tycka är väldigt sträng. Jag kan börja med att berätta att jag ej håller med om många av hennes åsikter, och jag vill inte bli som henne när jag blir stor. (Mamma och pappa är skiljda och mamma har nu gift om sig med en annan)
det är en grej jag stör mig lite extra på, eller ja 3 grejer.
låt mig tillägga att jag är 15 och fyller 16 till hösten.
jo, första grejen är då att hon är extremt noga med att jag måste hålla gaffeln i vänster hand när jag äter mat (?) har frågat henne varför å hon säger bara ”för att det ser bättre ut”
andra grejen är att hon inte tillåter mig ha mobilen på mitt rum under natten. Antagligen för att hon ej litar på mig.
tredje grejen, och också den värsta är att hon kollar igenom min telefon. Några gånger har jag bytt kod, då har hon bara frågat vad den är och när jag har sagt att jag inte vill säga den för att jag inte vill att hon ska kolla igenom mobilen, så säger hon alltid något u stil med ”a men va bra, då behöver ju du inte få nå nya saker denhär månaden då” jag vet liksom inte vad jag ska göra.
det känns också taskigt att hon tror att om jag skulle få bestämma själv så skulle jag äta skräpmat, va uppe till 3 på natten, skolka och allt vad det nu är. Jag menar jag är snart 16 år, jag fattar väl ändå lite hur livet funkar.
hon låter mig inte heller ha på mig vad jag vill och jag får inte köpa kläder själv utan att fråga. Min pappa är då ganska slapp och jag är typ bästis med honom. Det kan ofta bli så att mamma säger typ ”jamen åk till pappa och gör vafan du vill då”
jag kan ju också tillägga att jag nyss hittade ett ciggpaket i hennes jacka(visste inte att hon rökte) och när jag frågade ”mamma, röker du?” Så sa hon bara ”nej” sen när jag berättade om ciggpaketet så sa hon ”ja ibland” liksom hur vet jag att hon inte ljuger då också.
sen är det ju såhär till alla er alla som säger att man ska tänka på de positiva sakerna, det är klart jag gör det, men liksom det väger inte upp att jag sitter å grinar varje
kväll för att jag mår dåligt över henne.
nu är det ju också så att man kan tro att jag är ett riktigt problembarn, men ja nej inte enligt mig, jag har bra betyg i skolan, tränar flera dagar i veckan, försöker liksom att göra allt bra, sen är det ju inte alltid det går och då brakar ju helvetet läs hos mamma menmen.
vad tycker ni om detta?
Det låter som att din mamma behöver söka hjälp. Hon hotar dig, obviously. Det är bäst att du säger till skolkuratorn eller kontaktar ungdomsmottagningen.
Jag beklagar din situation.
Alltså, det låter inte som att din mamma tar hand om dig som en förälder bör göra MEN glöm inte att du inte är självständig bara för att du är 16. Visst du är näst intill vuxen men så länge du är minderårig och bor hos henne är det hon som har ansvar för dig. Jag tror dock inte utifrån det du säger att hon enbart vill förstöra det roliga för dig genom att inte låta dig äta skräpmat, vara uppe sent, ha mobilen i rummet, osv. Tror faktiskt att det mesta handlar om att hon vill uppfostra dig på ett bra sätt genom att redan i tidig ålder lära dig att ta hand om dig själv. Lovar dig att du i framtiden kommer tacka henne för att du inte ligger uppe och kollar på mobilen mitt i natten, det är faktiskt sådana saker som kan ställa till det för din sömn och koncentration, som i sin tur rubbar en del hel annat i vardagen. Och det är väl inte så "livet ska funka", eller hur?
Däremot tycker jag ju att många av sakerna du nämner är långt från okej; man ska inte vara en del av allt ens barn gör utan de förtjänar att vara privata de också, precis som hon höll det hemligt för dig att hon röker. Och att hon reagerar på så sätt att hon säger att du hellre kan bo hos din pappa är ju ingen bra lösning. Kan dock tro att hon på något sätt vill visa dig genom att uttrycka sig känslodamt, att hon försöker och gör sitt bästa för att ta hand om dig, trots att det inte alltid verkar rättvist. Detta kan vara en av anledningarna till att hon börjat röka, det är inget man bara gör för att man tycker att det är kul. Min mamma började röka av depressionsanledningar och sådant är svårt att sluta med ju längre det pågår. Så du kanske inte enbart ska tänka ont om din mamma och att hon bara vill göra livet svårt för dig. Försök visa din mamma att du bryr dig om henne och att du älskar henne, för det tror jag nog att du gör trots att hon är orättvis. Får du ingen större inblick på vad som oroar henne så ta kontakt med någon som kan hjälpa henne, så att hon mår bättre så att ni i sin tur kan få en bättre relation.
Lycka till!
Cyendres: MEN glöm inte att du inte är självständig bara för att du är 16. Visst du är näst intill vuxen men så länge du är minderårig och bor hos henne är det hon som har ansvar för dig.
VILKET ÄR SYND I DEN HÄR SITUATIONEN.
Cyendres: Lovar dig att du i framtiden kommer tacka henne för att du inte ligger uppe och kollar på mobilen mitt i natten
Fel, sådan uppfostran fungerar inte, eftersom senare i livet kommer Anonym996s moder inte att finnas där för att se till att Anonym996 inte ser på mobilen mitt i natten. alltså lär inte Anonym996 sig att ta hand om sig själv.
Cyendres:
Alltså, det låter inte som att din mamma tar hand om dig som en förälder bör göra MEN glöm inte att du inte är självständig bara för att du är 16. Visst du är näst intill vuxen men så länge du är minderårig och bor hos henne är det hon som har ansvar för dig. Jag tror dock inte utifrån det du säger att hon enbart vill förstöra det roliga för dig genom att inte låta dig äta skräpmat, vara uppe sent, ha mobilen i rummet, osv. Tror faktiskt att det mesta handlar om att hon vill uppfostra dig på ett bra sätt genom att redan i tidig ålder lära dig att ta hand om dig själv. Lovar dig att du i framtiden kommer tacka henne för att du inte ligger uppe och kollar på mobilen mitt i natten, det är faktiskt sådana saker som kan ställa till det för din sömn och koncentration, som i sin tur rubbar en del hel annat i vardagen. Och det är väl inte så "livet ska funka", eller hur?
Däremot tycker jag ju att många av sakerna du nämner är långt från okej; man ska inte vara en del av allt ens barn gör utan de förtjänar att vara privata de också, precis som hon höll det hemligt för dig att hon röker. Och att hon reagerar på så sätt att hon säger att du hellre kan bo hos din pappa är ju ingen bra lösning. Kan dock tro att hon på något sätt vill visa dig genom att uttrycka sig känslodamt, att hon försöker och gör sitt bästa för att ta hand om dig, trots att det inte alltid verkar rättvist. Detta kan vara en av anledningarna till att hon börjat röka, det är inget man bara gör för att man tycker att det är kul. Min mamma började röka av depressionsanledningar och sådant är svårt att sluta med ju längre det pågår. Så du kanske inte enbart ska tänka ont om din mamma och att hon bara vill göra livet svårt för dig. Försök visa din mamma att du bryr dig om henne och att du älskar henne, för det tror jag nog att du gör trots att hon är orättvis. Får du ingen större inblick på vad som oroar henne så ta kontakt med någon som kan hjälpa henne, så att hon mår bättre så att ni i sin tur kan få en bättre relation.
Lycka till!
Jag har tack vare dig fått en bättre inblick i hur hon tänker och varför hon tänker så. Jag ska försöka ha lite mer kommunikation med henne så att vi kan komma närmare varandra och bygga en bättre relation. Tack.
123fendas:
VILKET ÄR SYND I DEN HÄR SITUATIONEN.Fel, sådan uppfostran fungerar inte, eftersom senare i livet kommer Anonym996s moder inte att finnas där för att se till att Anonym996 inte ser på mobilen mitt i natten. alltså lär inte Anonym996 sig att ta hand om sig själv.
Jag håller med dig till viss del, då jag märkt att jag har mått sämre de gånger jag har suttit uppe med telefonen till typ kl 3.
Säg att du flyttar till pappa om hon inte ändrar sig, hade jag gjort
Jag är väl på sätt i nästan i samma sist. bland annat det där med mobilen och vilja ha koll på nästan allt man gör osv. Jag skulle i ditt ställe flytta till min pappa 
Att hon kollar igenom din mobil är inte okej, spelar ingen roll att du är femton och bor under hennes tak. Hon måste respektera ditt privatliv. Inte hade man låtit sina föräldrar sitta och läsa igenom ens dagbok. De privata konversationer som du har i mobilen angår inte din mamma. Det verkar som att hon har något slags kontrollbehov? Med tanke på att hon bestämmer hur du ska äta och hur du ska klä dig. Och även att du sköter dig så kollar igenom din mobil. Att hon sedan hotar med att hon inte ska köpa saker till dig bara för att du inte lyder hennes vilja är också jätte fel. Det kommer bara ge er en ohälsosam relation där du inte känner att du kan ifrågasätta henne. Jag tycker man ska diskutera och sätta regler tillsammans i en familj.
Hur ska du bli självständig om du inte får lära dig att ta ansvar? Jag fick ta hand om mitt barnbidrag och köpa mina egna kläder när jag var tretton. Det gjorde att jag lärde mig att hantera min egen ekonomi. Det är inte säkert att du klarar av att ta ett sånt ansvar men hur ska din mamma veta det om hon inte låter dig försöka? Men det verkar ju som att det är hon som har problem, inte du. Hon har inget förtroende för dig även att det är hon som röker och ljuger bakom din rygg. Och detvärsta är att detta får dig att må dåligt när det borde vara tvärtom. Hemma ska vara den platsen där man kan känna sig trygg utan att ha en massa press på sig.
Fel, sådan uppfostran fungerar inte, eftersom senare i livet kommer Anonym996s moder inte att finnas där för att se till att Anonym996 inte ser på mobilen mitt i natten. alltså lär inte Anonym996 sig att ta hand om sig själv.
Beror ju på hur villig man är att ta emot sina föräldrars råd. Finns så många olika sätt att uppfostra barn på och alla sätt har sina för- och nackdelar.
Innan, jag talar 2-3 år sedan, låg jag uppe mitt i natten och kollade på min mobil. Gjorde mestadels detta på helgerna men det där är mindre viktigt. Iallafall så kikade ibland min mamma in för att kolla om jag sov, och upptäckte hon att jag låg med min mobil så sa hon till mig, men hon tog den aldrig ifrån mig. Hon bad mig bara att stänga av den så att jag inte blev distraherad av den. Pappa gav mig bara rådet att inte ha den vid sängen när jag skulle gå och lägga mig. Och nu, två år senare så förstår jag varför de sade till mig att inte hålla på med mobilen när jag egentligen ska sova. Sånt där kan förstöra sömnen helt, inte undra på att det har drabbat ungdomar så kraftigt.
Hon kommer inte finnas där för honom senare i livet och se till att han inte kollar på mobilen mitt i natten, visst. Men han kommer komma ihåg vad hon sagt, och då se syftet i det när han är äldre. Trots att "bestraffning" kan verka orättvis i stunden så handlar det flera av gångerna om att lära sig hur livet fungerar.
Anonym996:
Jag har tack vare dig fått en bättre inblick i hur hon tänker och varför hon tänker så. Jag ska försöka ha lite mer kommunikation med henne så att vi kan komma närmare varandra och bygga en bättre relation. Tack.
Så bra! Kan vara lätt att glömma bort hur andra personer i en handling mår när man själv har problem, men det är du inte ensam om! Önskar dig gott, lycka till!
Cyendres: Men han kommer komma ihåg vad hon sagt, och då se syftet i det när han är äldre.
Nej, för modern giver inte argument.
Cyendres: Trots att "bestraffning" kan verka orättvis i stunden så handlar det flera av gångerna om att lära sig hur livet fungerar.
När bestraffningen är borta, finns inget incentiv att lyda längre
123fendas:
När bestraffningen är borta, finns inget incentiv att lyda längre
Om det är så du tänker undrar jag hur det kommer att gå för dig när du är vuxen. Ett typiskt barn- och ungdomsbeteende att inte lära sig av sina misstag och istället göra det svårt för sig själv.
Cyendres:
Om det är så du tänker undrar jag hur det kommer att gå för dig när du är vuxen. Ett typiskt barn- och ungdomsbeteende att inte lära sig av sina misstag och istället göra det svårt för sig själv.
Hur ska man veta att det är ett misstag om ens föräldrar inte förklarar varför det är ett misstag?
