jag bor i andrahand med en kompis. Det är skitkul och jobbigt ibland.
Första veckorna var jag så glad över att flyttat men efter någon månad kunde jag ringa till min mamma gråtandes och säga att jag saknade dem. Mest för att jag nog aldrig insåg innan att jag aldrig skulle på med dem igen eller sova i min säng eller vara ägare till katten som jag hade hos dem..

Meeen när man växt in i det faller det ganska naturligt.